Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Annerstedt, C.: Jakob Letterstedt och hans stiftelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAKOB LETTERSTEDT.
norska produkter. Någon större afsättning af dylika, utom af trävaror,
var väl icke att förvänta, men införseln af svenska varor steg dock
från 14,000 riksdaler år 1842 till öfver 100,000 år 1848 och växte se
dan småningom, så att den året efter att han lemnat Kap eller år 1861
uppgick till 1,345,000 riksdaler. Ett icke ringa antal svenskar samla
des i kolonin, och det var för Letterstedt alltid ett nöje, när han i
sin tjänst kunde använda dugliga och hederliga landsmän; hans an
läggningar voro vanligen lagda i deras händer. För utbredningen af
vår handel intresserade han sig lifligt och fäste äfven kommerskollcgii
uppmärksamhet på vigten af att anställa handelsagenter. En gång
framkastade han till och med tanken på att i dessa trakter anlägga en
svensk koloni; såsom lämplig ort utpekade han kusten norr om Natal
och landsträckorna därinnanför.
Är 1848 företog han sin andra resa till Europa. Sommaren till
brakte han i Stockholm och var just färdig att anträda sin färd till
södra Europa, då den sorgliga underrättelsen oförmodadt träffade ho
nom, att hans hustru aflidit i Kap. Det var naturligt, att han genast
med uppgifvande af alla andra planer återvände till Afrika. Bodan
tvenne år därefter finna vi honom dock ånyo i Europa. Hufvudorsa
ken härtill var den häftiga jäsning, som 1849 rådde i kolonin och i
hvilken han, till en del genom eget förvållande, blef så djupt inveck
lad, att han fann för godt att på en tid aflägsna sig därifrån.
Den britiska regeringen hade nämligen beslutit att frän Bermudas
öarne transportera 300 förbrytare till Kap för att dels befria sig från
besväret att på den förstnämda orten bevaka ett för stort antal af dy
lika, dels möjligen gifva de bättre ibland dem tillfälle att genom ar
bete upprätta sig och slutligen öfvergå till fria kolonister. Underrät
telsen härom väckte i Kapkolonin den djupaste förbittring. Saken
hade skett utan dess hörande, och förutom det föga uppmuntrande i
att se sitt uppblomstrande land stämplas till straffkoloni, motsåg man
med ovilja oeh oro utsikten af att få en skara missdådare på halsen.
Letterstcdt delade dessa åsikter och visade sig villig att i förening
med sina medkolonister söka med alla lagliga medel förhindra beslu
tets tillämpning. Han satte därför sitt namn under alla de böneskrif
ter mot åtgärden, som aflemuadcs till drottningen, britiska parlamen
tet och guvernören. Icke häller hade han något emot att deltaga i
en allmän öfvercnskommelse, att ingen skulle i sin tjänst mottaga
någon af förbrytarne. Men när den sålunda bildade föreningen, som
kallade sig »the anti-convict association», icke tvekade att för genom
drifvaude af sitt syfte slå in på olagliga vägar, då drog sig Letter
stedt tilbaka från densamma. Man beslöt nämligen, att man skulle
afbryta alla förbindelser med dem, som direkt eller indirekt befordrade
ankomsten af förbrytarne eller levererade något, som behöfdes för dem
eller de fartyg, på hvilka de öfverfördes, ja! till och med att man skulle med
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
