Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Erdmann, E.: Om stenkolsindustrins utveckling i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
0M STENKOLS INDUSTRINS UTVECKLING I SVERIGE.
AF
EDVARD E RDM ANN.
Stenkol, nutidens nästan vigtigaste naturprodukt, var visserligen
till utseende och beskaffenhet känd af Romarne redan i 6:te århundra
det, men man har likväl ingen visshet om att detta ämne varit före
mål för brytning och tillgodogörande till bränsle förr, än under 13:de
århundradet.
Är 1239 förlänade nämligen Konung Henry 111 borgarne i New
castle on Tyne ett privilegium för detta ändamål; stenkol blefvo också
snart nog därefter införda i London, men man uppskattade icke deras
värde då som nu, och man egde icke heller någon aning om hvilken
mäktig häfstång detta mineraliska ämne framdeles skulle blifva för
mänsklighetens lyftning och framåtskridande. Tvärtom uppstod i
början en allmän klagan öfver det för hälsan skadliga inflytande, som
stenkolsröken ansågs ntöfva, och det gick slutligen därhän, att Konung
Edward 1, efter framställan från parlamentet, år 1306 utfärdade en
proklamation emot begagnandet af stenkol i London och dess för
städer samt befallde hvar och en att i stället elda med ved. Det
dröjde dock knappast 20 år innan stenkolen, i följd af den tilltagande
skogsbristen, åter gjorde sitt intåg i den stora staden, från hvilken de
numera näppeligen skulle kunna utvisas.
Bland kolfälten på kontinenten synes det vid Zwickau i Sachsen
hafva varit det i Tyskland tidigast kända. I Westfalen uppgräfdes
stenkol nära Dortmund så tidigt som 1302 *).
Hos oss liar stenkols förekommande i Skåne varit bekant i mera
än 300 år. Den äldsta hittils kända handling härom är ett bref, som
Danske Konungen 1571 aflät till sin länsman på Helsingborgs slott,
Oluff Mouritssen, af innehåll att som bärgsgesällen Melchior Huscher
funnit stenkol på Helsingborgs stads egor, så skulle Mouritssen befalla
Borgmästare och Råd i staden, att låta Huscher bryta stenkol såväl
där, som hvar eljest de kunde påträffas. Af en 1581 utfärdad full
makt för en person till plats som bärgsgesäll synes, att stenkolsbryt-
’) Smyth: On coal and coalmining. London 1872.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
