Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Erdmann, E.: Om stenkolsindustrins utveckling i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK TIDSKRIFT.
mutningsområden, hvardera af 25 tunnlands areal, inmutade, således
tillsammans en areal af 333,550 tunnland, eller 10, i kvadratmil. Af
de efter hand inmutade områdena hade alltfrån 1867 ett icke ringa
antal inmutningsområden årligen blifvit förverkade, i följd af uarkt
låtna s. k. försvarsarbeten, och dessa blefvo då ånyo inmutade af andra
personer. Tager man äfven dessa senare inmutningar med i räk
ningen, så stiger antalet af de under åren 1862—1872 af bärgmästare
ämbetet utfärdade tillståndsbevisen eller mutsedlarne för rätt till sten
kols bearbetande till den betydliga summan af 32,614 stycken. Vid
denna inmutningsifver är att anmärka, att icke allenast alla de trakter
inmutades där stenkol rimligtvis kan tänkas förekomma, utan äfven
sådana områden, om hvilka man med stöd af geologiska fakta skulle
kunnat på förhand med full säkerhet veta att några stenkolslager inom
dem icke funnes, och hvilka således utgjorde helt och hållet ofyndig
mark, t. ex. hela södra sluttningen af Hallandsås och norra sluttningen
af Söderåsen, hvilka utgöras af urformationens gneis, att icke nämna
de stora områden, inom mellersta och sydöstra Skåne, som utgöras af
siluriska och kambriska formationernas bärgarter, hvilka, hvar hälst
pä jordklotet de än uppträda, ingenstädes visat sig vara i egentlig
mening kolförande. Ett sådant utsträckande af inmutningarna är att
beklaga, emedan därigenom betydliga kostnader blifvit gagnlöst för
spilda, såsom i det följande kommer att visas.
Under tiden hade åtskilliga bolag bildats för tillgodogörande af
de befintliga tillgångarne. Äfven enskilda personer började grufve
arbete och kolbrytning.
Så t. ex. började konsul J. C. Schmidt år 1866 upptaga och be
arbeta Tinkarps- och Pålsjö-schakten norr om Helsingborg och redan
några år tidigare hade, af inspektor C. G. Berg, kol brutits ur de s. k.
Drottning Lovisas dagorter vid Bosarp.
” Vallåkra stenkolsaktiebolag", bildadt redan i första början af 1860-
talet, har sedan 1867 haft sitt grufvearbete förlagdt till närheten af
Billesholm i N. Vrams socken.
"Nya skånska stenkolsholaget" bildades 1867 för att tillgodogöra ett
samma år nyupptäckt kolfält omkring Stabbarp, en knapp fjärdedels
mil norr om Eslöfs järnvägsstation. Efter att arbetet därstädes,
med icke särdeles lyckligt resultat, fortsatts till April 1869 öfvertogs
Stabbarpsfältet hösten 1872 af det nuvarande "Eslöfs stenkolsgrufve
aktiebolag\ hvilket sedan den tiden ganska betydligt utvecklat grufve
brytningen och därjämte bringat en icke ringa tillverkning af eldfast
tegel i gång.
Ett bolag, med namn af "Helsingborgs stenkolsverk", nedsänkte ocb
bearbetade under åren 1809—1871 tre mindre schakt å höjdplatån
strax norr om Helsingborg, hvarest kolflötsen ligger endast 20—35
fot under jordytan. Sedan 1872 har, i följd af tvistigheter angående
128
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
