Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Erdmann, E.: Om stenkolsindustrins utveckling i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nordisk Tidskrift. 1876. 9
OM STENKOLSINDUSTUINS UTVECKLING I SVERIGE.
inmutningsrätten, kolbrytningen endast skett i obetydlig, årligen min
skad skala. Ar 1876 upptogos nämligen icke mera än 1,250 kub.-fot
stenkol.
Våren 1871 bildades ” Kropps aktiebolag”, hvilket genom köp för
värfvade sig inmutningsrätten till 4,975 tunnland mark, dels inom
Kropps, dels inom Rans, Bjufs och Glumslöfs socknar, för att uti
dessa trakter anställa djupborrningar medelst mera tidsenliga maskiner
än de dittils begagnade och med afsikt att anordna grufbrytning se
dan arbetsvärda stenkolsflötser blifvit anträffade. Vid Bjuf, där tvänne
schakt bygdes, har sedan 1873 brytning af stenkol och ”eldfast lera”
oafbrutet egt rum, på sista tiden ur båda där förekommande flötser
samtidigt.
1 Dcc. 1873 gjordes försök att bilda ytterligare ”kolbolag” med
till många millioner kronor uppgående aktiekapital hvardera, nämligen
”Skånska stenkolsaktiebolaget Kungsgrufvan ’ och ”Ronne stenkolsaktiebolag”,
men intetdera kom till stånd, troligen på grund däraf, att vid det
förra förespeglingarna om kolflötscruas mäktighet och den blifvande
vinstens storlek voro altför mycket öfverdrifna och ej öfvereusstämde
med verkliga förhållandet, samt att vid det senare misstron till steu
kolsföretag i allmänhet, men i synnerhet enskilda, mot den inhemska
stenkolsindustrin ficndtliga intressen lyckades, i knappast anad grad,
göra sig gällande. Rönnebolaget var afsedt att arbeta ien mycket
stor skala. Det var nämligen fråga om inköp af inmutningsrätten till
icke mindre än 22,500 tunnland i ett sammanhängande fält af 1,2 5
mils längd och 0,7 5 mils bredd, och om anläggning af fyra kolschakt.
Lika ringa framgång hade ett under vintern 1874—1875 framlagdt för
slag att, under namn af ”Engelholms stenkolsaktiebolag", inköpa och be
arbeta endast en del, eller omkring 6,500 tunnland, af det för Rönue
bolag afsedda området, inom Barkåkra, Höja och Rcbbelberga sock
nar i trakten af Engelholra. Den i kommersielt afseende särdeles
olämpliga tidpunkt, under hvilken detta förslag framkom och skulle
bringas till utförande, torde hafva varit hufvudsakliga orsaken därtill,
att bolaget upplöstes innan det ens hunnit börja sin verksamhet; men
som de i Engclholmstrakten utförda borrningarna utvisat, att värde
fulla kolflötser där förekommo, fick frågan ej helt och hållet falla
och redan följande år, eller 1876, bildades ett bolag i ytterligare för
minskad skala,’ nämligen ”Engelholms vestra aktiebolag". Under ledning
af en engelsk ingeniörsflrma pågår för närvarande arbete med öpp
nandet af ett schakt å detta bolags område, inom den s. k. krono
planteringen, strax väster om Engelholras stad. Den första arbetsbara
kolflötsen, bestående af 2,8 3 fot kol med ett däri inneliggande 4 fot
mäktigt lerlager, bör enligt borrjournalerna träffas vid ungefär 225
fots djup och efter ytterligare 110 fots sänkning en andra kolflöts af
ändå större mäktighet, enligt hvad vid borrningarna iakttagits, upp
gående till 5,9 5 fot.
129
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
