Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Erdmann, E.: Om stenkolsindustrins utveckling i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK TIDSKRIFT.
För bearbetning af de inom norra hälften af Eloninge socken,
nordost om Idclsingborg, förekommande stenkolsfyndigheterna bildade
sig i början af 1874 ett danskt aktiebolag under namn af ” Fleninc/e
kolfält” eller "Fleninge kolsällskap ’. Åtskilliga borrhål nedslogos, i
hvilka enligt uppgift dera stenkolslager af omkring 1 fots mäktighet
påträffades vid 100—300 fots djup, hvarefter 1875 schaktsänknings
arbetena började. Något schakt dek man emellertid icke färdigt
om i följd af de vid ett visst djup förekommande, vattenförande sand
lagrens svårhandterliga beskaffenhet ensamt, eller därjämte på grund
af bristande förmåga hos de ledande personerna, må här lemnas oaf
gjordt och sedan stora summor offrats på företaget upphörde alt
arbete. Numera torde bolaget vara helt och hållet upplöst.
Vid Skromberga, nära Ekeby station å Landskrona—Engelholms
järnväg, började 1875 hr C. F. Nissen göra schakt till och bearbeta
den på endast 10—60 fots djup under jordytan liggande ungefär 1 fot
mäktiga koldötsen. Han har alt sedan efter hand bringat kolbryt
ningsmängden upp till en ganska aktningsvärd höjd. Nyligen är hela
grufvan och fyndigheten bortarrenderad åt en engelsman under 49
års tid.
För närvarande brytes stenkol (och lera) vid Höganäs (Höganäs
stenkolsaktiebolag), Bjuf (Kropps bolag), Billesholm (Vallåkra stenkols
aktiebolag), Stabbarp (Eslöfs stenkolsgrufveaktiebolag), Skromberga
och Bosarp. Vi torde i det följande få återkomma till dessa grufvor.
Under tiden 1866—1876 utvecklades en stor ifver att genom borr
ningar, ofta till betydligt djup, utröna koldötseruas läge och mäktig
bet inom de inmutade landsträckorna. Borrningarna utfördes dels af
de särskilda bolagen, å deras resp. områden, dels af personer, som
endast voro inmutningsinnebafvare, efter att det visat sig, att ”kol
fälten” icke med sådan lätthet, som i början, kunde afyttras innan kol
dötsers befintlighet inom de afsedda områdena var genom borrningar
faktiskt bevisad. Dessa borrningar hafva i särdeles hög grad bidragit
till kännedomen om de kolförande bärglagrens beskaifenhet och ut
bredning samt lemnat många, i så väl vetenskapligt som praktiskt af
seende vigtiga upplysningar. På grund af så väl dessa borrningar,
som de inom provinsen verkstälda, geologiska undersökningarna, hafva
gränserna för den kolförande formationens utbredning kunnat med
tämlig noggrannhet bestämmas, hvilket för öfrigt är särdeles vanskligt
inom trakter, där den fasta bärggrunden, med få undantag, är dold af
ofta betydligt mäktiga, därpå hvilande, lösa jordadagringar. Enligt en
från ‘Geologiska Byrån år 1872 utgifven geologisk öfversiktskarta öf
ver Skåne*) förekommer den stenkolsförande formationen inom tre
*) Utarbetad af författaren til! denna uppsats och åtföljande hans ”Beskrifning öf
ver Skånes stenkolsförande formation”, Sveriges Gcol. Undersökn. 1872; och anser jag
mig skyldig ett tacksamt erkännande af det tillmötesgående, som i de allra flesta fall
130
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
