Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Erdmann, E.: Om stenkolsindustrins utveckling i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM STENKOLSINDUSTRINS UTVECKLING I SVERIGE.
Utom vid Höganäs är det i synnerhet inom södra hälften af kol
förande formationens norra område (söder ora en från Viken till
Björnekulla dragen linie) samt i trakten omkring Engclholm äfvensom
inom formationens mellersta område kring Stabbarp, som borrningar
blifvit i stor mängd utförda och leranat vigtiga bidrag till känne
domen ora formationens beskaffenhet. Det har visat sig, att i trakterna
kring Billesholm och Bjuf, inom Bjufs, Risekattslösa, västra delen af
N. Vrams, norra delen af Hesslunda och en del af Mörarps socknar,
tämligen konstant förekomma tvänne arbetsvärda kolflötser, af i all
ij ’
mänhet mellan 1,5 och 2,5 fots mäktighet, skilda af en 10—35 fot
mäktig sandstensbädd. Dessa båda kolflötser tillhöra formationens
undre del och motsvara de båda vid Höganäs förekommande Hötserna.
Under dem hafva egentligen inga stenkolslager anträffats. Djupet un
der ytan torde här sällan öfverstiga 150 fot, men är ofta mindre. Kol
flötscrnas och de öfriga lagrens läge är mycket flackt, med endast
obetydlig lutning, merendels åt nordväst. Längre åt väster och i
sjelfva kusttrakterna inom Allerum, Flcninge, Helsingborgs, Vällufs,
Raus, Qvistofta och Glumslöfs socknar, synes den kolförande forma
tionen ega en delvis mycket större mäktighet, men kolflötserna tyckas
håf så vidt man får döma af de vid borrningarna förda journalerna
icke förekomma med samma regelbundenhet och sammanhang, som
inom de förstnämnda trakterna, och de i skilda borrhål träffade flöt
sernas identifiering erbjuder ganska stora svårigheter, hvilka icke ännu
kunna anses öfvervunna. I ett omkring 650 fot djupt borrhål vid
Stora Allerums by, norr om Helsingborg, genomgingos endast tunna
kolränder (enligt borrjournalen 1 och 3 tum) vid 39, 192, 193 och
287 fots djup samt ett 7 tums lager ”dåliga kol, flis?” vid 150 fots
djup; och i ett borrhål, som af Vallåkra bolag neddrefs, till 504 fots
djup, något S.O. om Qvistofta kyrka, uppgifver borrjournalen att sten
kol icke blifvit träffade. Båda borrningarnc pågingo dock i kolförande
formationens bärglagcr.
I motsats härtill tyckas däremot andra borrhål angifva förekomsten
af ovanligt stora koltillgångar. 1 borrhålet n:o 1 vid Raus, det första,
som utfördes för Kropps aktiebolags räkning, och som pä sin tid
väckte så mycken uppmärksamhet, uppgifver borrjournalen att t. o. ra.
liera än 10 särskilda kolllötscr genomborrats, af hvilka en, vid 610
fots djup, i början af misstag antogs vara 11 eller 16 fot mäktig, men
egentligen synes bestå af en tre-fots och en cn-fots kolflöts med mel
lanliggande mörk lera, men för öfrigt af svart, kolhaltig skilfer.
För att dels erfara utsträckningen af dessa många och mäktiga
kolflötser, dels älven kontrollera borrningens tillförlitlighet, halva
tvenne borrhål, ”n:r 4 Raus” och ”n:r o Köpinge”, blifvit af Kropps
bolag borrade på 1,500—1,800 fots afstånd öster och sydsydost om
”n:r 1”. I det förra af dessa båda borrhål, ”n:r 4 Raus”, som af-
133
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
