Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Erdmann, E.: Om stenkolsindustrins utveckling i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK TIDSKRIFT.
slutades vid ett djup af omkring 800 fot, ännu i kolförandc formatio
nens lager, har, enligt borrjournalen, ingen egentlig kolflöts iakttagits,
och icke häller i det senare, ’ n:r 3 Köpinge”, angifver borrjournalen
någon kolflöts vara anträffad, oaktadt den kolförande formationen, här
af 750 fots mäktighet, helt och hållet genomborrats. Enär likväl en ä
dc upptagna borrprofven af författaren företagen granskning antydde,
att en kolflöts sannolikt funnes (vid mellan 644 och 654 fots djup)
fastän den vid borrningen icke blifvit tillbörligt uppmärksammad,
företogs med en för detta ändamål särskildt konstruerad ’rymmare’ en
upprymning och kontrollering af borrbrunnen emellan 644 och 659
fots djup. Af de upptagna, rikhaltiga profven *) framgick, att endast
omkring 4—5 tum rena kol funnos, hvaremot dc öfver- och under
liggande lagren utgjordes af kolhaltiga skiffer- och ler-bärgarter”. (Sty
relsens för Kropps aktiebolag berättelse till 1877 års ordinarie bolags
stämma.)
Att dc i det första Rausborrhålet uppgifna, mäktiga kolflötserna
icke hafva någon betydligare utsträckning, åtminstone icke åt öster och
sydost, synes sålunda vara bevisadt, men man kan likväl icke våga med
bestämdhet påstå, att denna borrning ("Raus n:r 1”) är felaktig eller
falsk förr, än man alldeles i närheten af densamma nedslagit ett borr
hål, ty det är ingen omöjlighet, och icke häller utan exempel, att kol
flötser kiinna, under en sträcka af 1,500—2,000 fot i längd, ganska
mycket förtunnas och kanske helt och hållet försvinna eller öfvergå till
svart, kolhaltig skiffer eller kolhaltig skifferlera. Det är också tänkbart,
att lagren vid borrhålet n;r 1 Raus undergått någon rubbning, blifvit
uppresta eller hoptryckta i följd af förkastningar eller böjningar, så att
borrningsresultatet kommit att angifva kollagrens mäktighet större, än
denna i verkligheten är. Flerestädes inom de angränsande trakterna
hafva borrningar påvisat förekomsten af kollager med I—2 fots mäktighet.
Dc inom trakten kring Engelliolm verkstälda, temligen talrika borr
ningarna utvisa förekomsten därstädes af ganska mäktiga kolfiötser. Så
angifva borrjournalerna t. ex. i borrhålet n:r 3 i Höja socken, vid 224
fots djup, två kolfiötser, af 1,7 3 och 1, i fots mäktighot, skilda af 4 fot
mörk, troligen eldfast lera; i borrhålet n:r 1 i Höja socken, ett 2,3 fots
kollager på 704 fots djup; i borrhålet n;r 6 i Barkåkra socken, pä
300—496 fots djup, tre flötser, som på respektive 8, 7,4 6 och 5 fot
innehålla 3, 5,9 6 och 2 fot kol o. s. v. De båda sist nämnda borrhålen
afslutades pä resp. 596 och 783 fots djup; och den stcnkolsförandc for
mationen hade då ännu icke upphört. Så vidt man för närvarande kan
döma tyckas lagren här vara flackt utbredda. Dc lösa jordlagren hafva
i denna trakt en betydlig mäktighet, på somliga ställen uppgående till
nära 300 fot.
*) Dessa bar jag icke varit i tillfälle att sc.
134
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
