Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Erdmann, E.: Om stenkolsindustrins utveckling i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM STE NK OL SINDUS TRINS UTVECKLING I SVERIGE.
gångna lagren icke tillvaratagna eller med tillbörlig noggrannhet märkta
och förvarade och dessa hafva i följd däraf icke kunnat underkastas
den granskning och bestämning, som är ett oundgängligt vilkor
för att olika borrhål skola kunna med noggrannhet jämföras med hvar
andra och en sannolikhetsberäkning öfver de kolförande lagrens läge
därpå grundas.
Redan i det föregående är omnämndt, att stenkolsbrytning för när
varande pågår vid Plöganäs, Bjuf, Billesholm, Bosarp, Stabbarp och
Skromberga. Måhända skall det icke vara utan intresse att något när
mare betrakta de olika grufvornas och bolagens verksamhet och ut
veckling.
Höganäs, den äldsta af alla nu bearbetade kolgrufvor, står kanske
fortfarande främst hvad beträffar praktiska och solida anordningar såväl
vid själfva grufvebrytningen under jord, som vid arbetena där ofvan.
Arbetsorterna i grufvan äro vidt utgrenade, och uppfordringen af sten
kol och eldfast lera, hvilken senare vinnes samtidigt med kolen, sker
genom de tre schakten ”Prins Carl”, ”Besväret” och ”Ruuth” samt ett
nytt, år 1876 fullbordadt schakt. I det sist nämnda, som är omkring
349 fot djupt, ligger den bearbetade kolflötsen på ungefär 340 fots
djup, i de öfriga vid resp. 280, 150 och 230 fot.
Uppfordringen utgjorde under 1876, stenkol 1,765,754 kub.-fot och
lera 774,248 kub.-fot, hvilken kvantitet, fördelad på 300 arbetsdagar, gör
nära 6,000 kub.-fot kol och omkring 2,600 kub.-fot lera per dag, en
efter våra förhållanden icke så obetydlig kvantitet. Ar 1866 utgjorde
den uppfordrade mängden stenkol 1,521,038 kub.-fot och år 1856
1,185,090 kub.-fot, hvadan en icke ringa tillökning synes hafva egt rum.
En stor del af den uppfordrade kolkvantiteten förbrukas på platsen
dels för ångmaskinernas drifvande och arbetarnes behof, dels för tegel
och lerkärlstillverkningen. Icke häller försäljning af rå, eldfast lera har
i någon större skala cgt rum. Under 1869, det sista år för hvilket
bärgmästare-relationerna lemua uppgifter i detta afseende, blcfvo 484,885
kub.-fot stenkol och 18,270 kub.-fot eldfast lera försålda af respektive
1,775,593 och 327,098 ur grufvan upptagna kub.-fot.
Under Höganäsverkets första utveckling behöfdes för dess uppe
hållande ärliga penningctillskott, för tiden 1796—1808 uppgående till
nära 450,000 kronor *), hvarförutom under följande decennium under
stöd från statens sida erhölls till ganska betydligt belopp, men seder
mera, särdeles sedan tillverkningen af eldfast sten börjat och efter hand
utvidgats, hafva högst betydliga utdelningar årligen lemnats aktie
egarne.
Ett vid Höganäs i början af 1860-talet nyanlagdt (?) glasbruk, vid
hvilket 1864 tillverkades glas för 92,500 kronor och 1866 för 125,730
kr., är nu åter ncdlagdt, och den nya industrigren, att af den kolen
*) Enligt i Kommersckollegii afdclning för Bärgsärenden förvarade handlingar.
139
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
