Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Erdmann, E.: Om stenkolsindustrins utveckling i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
*) Enligt Bärgmästare-relationerna.
NOKDISK TIDSKRIFT.
åtföljande svarta skiffern destillera petroleum, för hvilket ändamål vid
samma tid 8 större ugnar uppfördes, torde hafva stadnat vid blotta för
söket. Sten- och lerkärlsindustrin, som redan vid denna tidpunkt här
städes stod ganska högt, med ett årligt tillverkningsvärde af omkring
250,000 kronor *), har deremot oafbrutet hållit sig uppe, och under de
senaste åren företagna betydliga utvidgningar och nybyggnader hafva
satt härvarande fabriker i stånd att i betydlig mån öka produktionen,
pä samma gång nya grenar af lerindustrin blifvit införda, såsom till
verkning af vattenledningsrör, gasretorter, trottoirsten, golfsten, taktegel
och kakel. Under de sista tvä åren har man äfven börjat använda
askan från de under ångmaskinspannorna förbrända, medelgoda kolen
(Kol n:r 2), och af hvilket ämne särdeles betydliga tillgångar finnas,
för gjutning af hus och tillverkning af tegel, i båda fallen i blandning
med bränd kalk.
Transporten af kol och lera från schakten till fabrikerna och ham
nen verkställes nu mera, på en nybyggd, smalspårig järnbana, medelst
lokomotiv. Förr egde transporten rum på hästbanor, troligen de första
inom landet bygda sådana. Omkring 200 kolhuggare och andra för
grufvebrytningen behöfliga arbetare tjänstgöra för närvarande vid
grufvan.
Kropps aktiebolag, som bildades våren 1871 med ett aktiekapital
af 2 millioner kronor, ocb som för en summa af 650,000 kr. förvärfvade
sig inmutningsrätt till områden inom Kropps, Raus, Glumslöfs och
Bjufs socknar i nordvästra Skåne, tillsammans omfattande en areal af
nära 5,000 tunnland, har hittils haft hela sin grufveverksamhet förlagd
till Bjuf. Där inköptes, för 90,000 kr., en 70 tunnland stor egendom
jämte dertill hörande åbyggnader, och å denna mark anlades, helt nära
hvarandra, tvännc 160 fot djupa, lodräta schakt till de båda vid 120
och 150 fots djup liggande, arbetsvärda kolflötserna. Utom tre ång
maskiner med tillhörande fem ångpannor, järnte pumpapparater, hvilket
allt i England betaltes med 90,168 kr., utgör kostnaden för schakten
125,630 kr.**)
Schakten voro färdiga redan 1873, och samma år uppfördes 20 st.
till arbetarebostäder afsedda hus af tegel för en kostnad af 281,447 kr
Såsom grufveingeniör anstäldes en praktiskt bildad engelsman, och re
dan under första året uppbröts ur den nedre llötsen 48,398 kub.-fot
stenkol och 45,687 kub.-fot ”eldfast lera”. Aret därpå upptogs i me
deltal omkring 2,500 kub.-fot kol och lika mycket eldfast lera eller
skiffer per arbetsdag. Den årliga uppfordringsmängden utgjorde
under:
**) I den tryckta revisionsberättelsen för 1876 är upptaget ”schaktet.. . 207,232
kronor”. Dessutom inventarier för 213,372 kr.
140
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
