Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Erdmann, E.: Om stenkolsindustrins utveckling i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK TIDSKRIFT.
Sedermera (1875) har bolaget ”sönat” eller själfvilligt afsagt sig 344
inmutningar (Billeberga, Svaluf och Tirup socknar) på den grund att
de omfattade trakter, som icke tillhöra den kolförande formationen.
Bolagets första verksamhetsfält var vid Vallåkra, där 1864 fyra
schakt, ”Carl XV”, ”Adolf Rosen”, ”Dalschaktet n:r 1” och ”Dalschaktct
n:r 2”, påbörjades. Den i dessa vid 20—100 fots djup anträffade, föga
mäktiga kolflötsen blef dock icke föremål för någon varaktigare bryt
ning, ty arbetet öfvergafs helt och hållet efter mindre än 2 års förlopp
och sedan saramanlagdt endast omkring 114,173 kub.-fot stenkol och
116,165 kub.-fot eldfast lera blifvit ur schakten uppfordrade. En liten
vid Vallåkra anlagd lerkärlsfabrik, med den ur grufvorna uppheratade
eldfasta leran som råmaterial, var samtidigt under några år i verksam
het. Tillverkningsvärdet uppgick under 1866 till 3,500 och under 1867
till 3,000 kronor.
Bolaget förläde nu sin verksamhet till Billesholm, där genom borr
ningar värdefullare kolflötser uppdagats och där kolbrytning ännu på
går. Under åren 1865, 66 och 67 fullbordades nämligen därstädes de
fyra schakten ”Mattis”, ”Teodor”, ”Kristoffer” och ”N:r 6”, af hvilka
dels ett par samtidigt, dels ett och ett i sänder varit belagda med
arbete.
Nu mera sker kolbrytning endast ur schaktet ”N:r 6” samt det nya,
år 1873 fullbordade schaktet ”Kapten Berg”. Det förra af dessa schakt
är 94, det senare omkring 120 fot djupt; afståndet mellan båda unge
fär 600 fot. Endast den öfre af de båda här befintliga flötserna be
arbetas för närvarande.
Kostnaden för schaktet ”N:r 6”, såsom det befans 1869, jämte ma
skineri och maskinhus m. m., uppgår till 29,302 kronor. För det se
nare schaktet kan ingen bestämd summa uppgifvas, men kostnaden
torde hafva varit ganska betydlig, ty ensamt de vattenuppfordringsverk,
som anskaffades 1874, kostade 60,000 kr. Nybyggnader, arbetarebo
städer m. ra., uppfördes samma är för 77,400 kronor och för järnvägen
från schaktet till Bjufs station har bolaget användt 200,785 kronor.
(Bärgmästare-relationerna.) Tillgång till alla dessa m. fl. utgifter erhölls
genom att utsläppa preference-aktier till ett belopp af 750,000 kronor.
Kvantiteten af vid Billesholm uppbrutna stenkol, som år 1865 ut
gjorde endast 47,370 kub.-fot, och därpå följande år ganska betydligt
minskades, var under tredje året mera än tre gånger så stor och hade
efter 10 år, eller 1875, nära tjugodubblats. Sedan dess har den årligen
uppbrutna kvantiteten stenkol ökats med omkring 433,000 kub.-fot, och
uppgick år 1877 till ungefär 1,253,100 kub.-fot, eller mera än 26 gånger
så mycket som under första året.
Ända till de senaste åren hade man sig icke bekant det höga vär
det, såsom eldfast material, af den jämte stenkolen ur grufvorna upp-
142
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
