Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Erdmann, E.: Om stenkolsindustrins utveckling i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
*) Genom Herr A. W. Oronquists undersökningar.
OM STENKOLSINUDSTRINS UTVECKLING I SVEKIGE.
brutna kolhaltiga skiffern cl’er ”flisen”, men sedan dennes utomordent
ligt framstående egenskaper i detta hänseende blifvit kända *), har
denna skiffer, hvaraf en betydlig kvantitet dessförinnan användts till
järnvägsbanken mellan Billesholm och Bjuf, bättre tillvaratagits. Nu
mera brännes den (i öppna högar) på platsen och afsättes såsom cha
mott till Höganäs och Stabbarps tegelfabriker.
Af 76,908 under är 1876 uppfordrade kubikfot sådan skiffer för
såldes till Eslöfs stenkolsgrufveaktiebolag i brändt tillstånd 18,930 kub.-
fot å 14 öre. Under 1877 års 11 första månader uppfordrades 146,884
kub.-fot skiffer och såldes 800 centner skiffer å 12 öre och 7,650 cent
ner chamott å 15 öre. Någon egen tillverkning af eldfast sten idkar
bolaget ej.
Af stenkol försåldes under 1876:
Till Statens järnvägars 3:dje distrikt samt till
Landskrona—Helsingborgs, Landskrona—Engelholms
och Helsingborg—flessleholms järnväg 281,970 k.-f. bästa sort kol.
Till diverse personer, dels vid grufbacken, dels
vid bolagets kolupplag i Malmö, Helsingborg, Lands
krona, Engelholm, Raus, Aby och Åstorp 164,796 » d:o.
samt 220,386 k.-f. sekunda kol, tillsammans 446,766 k.-f. bästa sort kol.
Under 1877 uppgick den försålda kvantiteten stenkol (n:r 1 och n:r 2)
till 50 procent högre belopp **). För närvarande (slutet af 1877) sys
selsättas 81 kolhuggare i grufvan, och under årets senare del har
mången gång koluppfordringen uppgått till 6,000 kubikfot om dagen.
Vi se således, att oaktadt den knappa kapitaltillgång, mot hvilken
bolaget allt ifrån dess början haft att kämpa, och de mer eller mindre
oundvikliga missöden, som flera gånger åstadkommit afbrott i kolbryt
ningens jämna gång, bolaget likväl allt jämt gått framåt och i en akt
ningsvärd grad ökat sin produktion. Orsakerna att bolaget ändock icke
visat sig som ett vinstgifvande företag torde i det följande få med några
ord beröras.
Vid Stabbarp, ett par tiondels mil norr om Eslöfs järnvägsstation,
är den grufva belägen, som af Eslöfs stenkolsgrufveaktiebolag bearbetas,
mera för vinnande af där befintligt, särdeles eldfast material, lera, sand
sten och skifferlera, än för egentlig kolbrytning. Kolen äro nämligen
inom detta, år 1867 upptäckta och från öfriga kolförande områden helt
och hållet isolerade fält af mindre godartad beskaffenhet.
Redan under första året fullbordades ett omkring 60 fot djupt
schakt, ”John Ericsson”, och ur detta upptogos under årets tre sista
månader 19,020 kub.-fot kol och 3,480 kub.-fot eldfast lera. Innan årets
**) Härvid är försäljningen under December månad t. o. m. antagen till något
mindre belopp, än den enligt från grnfvekontoret benäget lemnad uppgift under de
närmast föregående månaderna varit.
143
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
