Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Erdmann, E.: Om stenkolsindustrins utveckling i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM STENKOLSINDUSTIi INS UTVECKLING I SVERIGE.
vidare, att i norra Frankrikes, Belgiens och Ehcinstrandens kolfält
största antalet kolllötser vcxla i mäktighet mellan 1,0, 2,7 och 3,3 fot
(0,30, o,so och 1 meter), samt att de, som öfverstiga 3,3 fot anses
som undantag.
1 följd af att de Belgiska kolflötserna, i motsats till våra, i de
llesta fall intaga en ganska skarpt lutande ställning, försvåras och för
dyras dessutom grufvearbetet i icke ringa grad. Det lodräta schaktet
måste nämligen, så snart den snedt stående kolflötsen en gång genom
gåtts cch dess öfre del utbrutits, tid efter annan fördjupas och, från
schaktbottnen utgående, horisontcla gångar uthuggas genom ofyndigt
berg (s. k. stenorter), tills den sig med djupet alt mera från schaktet
aflägsnande kolflötsen anträffas. Då börjar kolbrytningen ånyo och
fortsättes, i flötsens stigande, uppåt (ungefär 230 fot) emot den sist
lemnade nivån. Vid hvarje lägre nivå blifva naturligtvis dessa sten
orter alt längre och de uppgå icke sällan till mera än 3,000 fot i längd.
Kunna, under sådana ogynsamma omständigheter, flötser, med endast
1,7 fot mäktiga kollager, i Belgien löna sig att bearbeta på ända till
1,700 fots djup, så böra väl ock våra svenska, af ungefär lika mäktig
het och föga djupt liggande, vara arbetsvärda åtminstone såvida
själfva kolen icke äro af alt för dålig beskaffenhet och det är detta
som. vi nu skola taga i betraktande. ,
Mot de skånska stenkolens godhet har man anfört, att de innehålla
betydligt mera askbeståndsdelar än utländska, i synnerhet engelska
kol, att de icke gifva tillräckligt stark hetta och att de icke tåla
transport utan att grusas sönder etc.
Hvad det första beträffar må anmärkas, att en och samma kolflöts
vanligen innehåller lager af olika goda kol, från nästan helt och hållet
blanka ock täta (kol n:r 1) till sådana, som äro i brottet matta med
blanka strimmor (kol n;r 3). Det förra slaget innehåller obetydligt
med askbeståndsdelar och är pä det hela af bättre beskaffenhet än det
senare, hvarför de särskilda slagen numera nogare än förr sorteras. För
öfrigt må analyserna sjelfva tala. I kolprof från nedanstående schakt
och llötser har aslchalten befunnits vara;
Vigtprocent.
1. Stenkol n;r 1 från schaktet Prins Carl vid Höganäs 2,98.*)
2. b från Tcodors schakt vid Bosarp 4,51.
3. b B Drottning Lovisas dagorter vid Bosarp 3,57.
4. b B ”Pålsjö schakt n:r 1” vid Helsingborg 8,90.
5. b B ”Pålsjö schakt n:r 2” B B 3,38.
6. b n:r 1 från Kristiansschaktet norr om Helsingborg (de bästa
utvalda) 0,78.
7. b n:r 1 från Kristoifers schakt vid BillcsJwlm (flötsen a) 1,91.
8. b n:r 1 från schakt n;r 6 vid Billesholm (flötsen a) (de bästa
utvalda) 0,88.
*) Enligt bestämningar af A. TF. Cronquist innehåller kol n:r 1 från schakten Be
sväret, Kronan, Euth och Nya schaktet resp. 4,15 4,91, 3,80 och 3,63 proc. aska.
151
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
