Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Erdmann, E.: Om stenkolsindustrins utveckling i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM STBNKOLSINDUSTRINS UTVECKLING I SVERIGE.
pannor i Norrköpings mekaniska verkstad och tvänne andra industriella
anläggningar därstädes, 2 ä 3 dagar vid hvarje, visat sig icke allenast
kunna hålla ångan uppe i fullt tryck, utan äfven kunnat uthärda jäm
förelse med där begagnade engelska stenkol ja, där eldstadsförhål
landena varit tjänliga, lemnat en behållning mot de engelska kolen
och detta oaktadt Bjufskolen (B4) i Norrköping betaltes med 1,3 0 kro
nor per 5 kubikfot. I brännvärde förhålla de sig till ifrågavarande
engelska kol som 57,5 : 100. Tertiakolen från undre flötsen i Skrom
berga grufva, hvilka, enligt medelprof af 8 vagnar (c:a 50 kubikfot),
tagna å sex olika ställen af flötsen, hålla 32,5 proc. aska, hafva ett
brännvärde, i förhållande till importerade engelska, af 60 : 100. Askan
hos de svenska kolen är i allmänhet lös och lucker, samt bildar ej
slagg som täpper rosterna, utan faller lätt igenom, hvilket är en icke
ringa fördel.
Hvad nu åter den omständigheten beträffar, att de skånska sten
kolen icke skulle gifva tillräckligt stark hetta för användning i ugnar,
under ångpannor, till smidesbehof m. ra., föreligga så många bevis för
deras (de bättre sorternas) duglighet och godhet i detta afseende, att
föga därom skulle behöfva ordas. Några utdrag ur kompetenta och
opartiska mäns intyg därom torde likväl icke sakna ett visst intresse.
Efter diverse försök, med ett parti från Bjufs grufva upptagna
stenkol, som (år 1873) verkstälts vid Bolinders mekaniska verkstad i
Stockholm, yttrar firman: ”Under ångpannorna brunno kolen
med mycket ren, klar låga och lång flamma, samt lemnade föga tecken
till rök och litet aska. Uti en mindre kamin brunno äfven kolen ut
märkt väl, med hög och klar låga, utvecklande stark hetta. För ma
nufaktursmide anstäldes försök, och intygade smeden Bruhn, som verk
stälde desamma, att med kolen gjordes goda hetsar, hvilket bevisar att
de icke innehålla svafvel.”
Uti Pernots roterande puddelugn hafva vid Boxholm prima ångkol
(fl 1) från öfre flötsen i Bjufs grufva blifvit använda och befunna ega
tillräcklig värmekraft icke allenast för tackjärnets smältning och forsk
ning, utan äfven för generering af ånga i en med puddelugnen kombi
nerad ångpanna för 1{ tons ånghammare, enligt intyg af C. P
. Burén
och E. Bedoire.
Såsom hushållskol äro de bättre sorterna skånska stenkol äfven
särdeles användbara. De underhålla en liflig eld, afsätta vid riktig
behandling icke mycket sot och gifva icke från sig någon obehaglig
svafvellukt, i hvilka afseenden de kanske t. o. m. öfverträfla flera
engelska kolsorter. Vintern 1876 förbrukades i Stockholm 5,150 kub.-
fot Bjufs kol n:r 1 (ur nedre flötsen, B 1) *) och de ansågos af kon
sumenterna, vid användning i spislar, strykugnar, kaminer o. s. v.,
*) Sedan slutet af 1874 hade stenkol från Bjuf funnits att tillgå i Stockholm.
153
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
