Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Erdmann, E.: Om stenkolsindustrins utveckling i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM STENKOLSiNDUSTUINS UTVECKLING I SVERIGE,
elda långsamt (detta åstadkommes genom att göra eldstaden något
större) kan all aska förtäras och förvandlas till värme.”
Till gasberedning äro skånska kol äfven särdeles lämpliga. Efter
försök därmed, gjorda vid Fredriksbergs gasverk i Danmark, yttrar
engelska gasingeniören därstädes, S. Edwards: ”Jag har numera ej
något tvifvel om stenkolen, sedan jag från Vallåkra bolag erhållit en
så stor kvantitet kol, att jag kunnat förse mitt distrikt med gas ute
slutande af svenska stenkol. I retorterna brändes 5 ton kol
och af dessa erhölls 8,360 kub.-fot gas per ton. Ljusstyrkan visade
sig vara = 15 spcrmacetiljus per kub.-fot. Newcastlekol gifva i me
deltal 9,000 kub.-fot per ton med en ljusstyrka = 12 å 13 spcrmaceti
ljus. Det erhölls 121 centner kåkes per ton, hvaremot Newcastlekol
gifva 14 centner per ton. Kåksen passar utmärkt väl för
kakelugnar och eldstäder; antändes lätt och är varaktigare än den
engelska. Med samma kvantitet af båda sorterna .gör den svenska
kåksen dubbel nytta. En af mina arbetare gjorde ett försök därmed
i en vanlig köksspis, och under det att endast en kittel vatten koka
des med den engelska kåksen, så kokades två med den svenska. Den
engelska kåksen väger omkring 140 skålpund per tunna, då den sven
ska väger omkring 240 skålpund. Gasen är mycket klar och kan
jämföras med den bästa engelska om lika stora kvantiteter användas.”
Att skånska stenkol verkligen ega egenskapen att kåksa, ehuru de
ej allmänt varit ansedda så, har således genom detta försök ådaga
lagts *).
De äro också, enligt livad nyss anförda försök angifver, mycket
gasrika. Dessutom hafva de (åtminstone de s. k. ångkolen) egenskapen
att, när de upphettas, hastigare än de engelska utveckla en stor gas
massa. Detta gör, att om de, vid eldning under ångpannor, på van
ligt sätt inslungas med en skofvel i eldstaden, så att samtliga kolen
genast antändas, gasen då utvecklas till cu sådan mängd, att den
kväfver elden i så väl de nyinkastade kolen, som de förut innevarande.
Detta har varit orsaken till att man, obekant med detta förhållande,
vid några verkstäder förklarat dem odugliga. Man måste därför, vid
eldning med skånska kol, i allmänhet underhålla en tunn och klar eld.
Detta uppnås därigenom, att man vid eldningen ständigt inkastar ko
len i ett tunnt lager på glöderna strax innanför eldstadsluckan, hvar
vid kolen långsamt antändas och befrias från gasen, hvilken, då den
strömmar ut öfver den klara elden, fullständigt förbrännes. Sedan
detta skett är tiden inne att röra om i elden, så att de nyss inkastade
kolen komma att blandas med do genomglödgade, och strax där
efter är elden färdig att emottaga nya kol. Ett godt resultat vid an
vändandet af skånska stenkol beror för öfrigt till stor del på eld-
*) Måhända tillhör denna egenskap endast den bästa sorten.
155
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
