Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Erdmann, E.: Om stenkolsindustrins utveckling i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK TIDSKRIFT.
städernas för dessa kol förmånliga konstruktioner. Dels fordras, att
afståndet mellan rosten ocli eldstadens hvalf (ångpannans undre yta)
är större än vid begagnandet af engelska, mindre gas-släppande kol,
dels böra rostjärnen vara smalare och ligga mera åtskils än hvad vid
sistnämnda kolslag är lämpligt. För öfrigt torde det vara af vigt att
tillse, det rostytan är tillräckligt stor. Rennie anmärker nämligen, att
en rostyta af | kvadratfot per hästkraft, hvilken angifvits såsom riktig
vid användning af de bästa Newcastle-kol, ”visat sig vara otillräckligt
i Yorkshire och Lancashire, hvarest mindre goda kol användas, och
man har funnit, att man därvid måste begagna en rostyta af minst
en kvadratfot per hästkraft, om kolen i dessa- distrikt skola med för
del kunna användas.”
På grund af sin gasrikhet och ringa svafvelhalt böra de skånska
kolen hafva att emotse icke ringa användning inom järnhandteringen,
där metoden att först öfverföra bränslet till gas innan det får tjänst
göra (Siemens m. fl. metoder) och att icke bringa det i direkt be
röring med det ämne som skall upphettas, börjar vinna alt mera in
steg. Nedanstående tal angifva procenthalten svafvel och fosfor (i
form af syror) i askan af skånska och engelska kol från olika fynd
orter *).
De analyserade skånska kolen synas således utmärka sig för en ovan
ligt låg svafvelhalt.
Talet om de skånska kolens benägenhet att falla sönder, under
transport och vid liggande i luften, torde vara, åtminstone hvad de
bättre sorterna angår, något öfverdrifvet. Den sändning ångkol (i?1)
från Bjufs grufva, som ankommit till Stockholm, och som varit un
derkastad lastning på järnvägsvagn vid grufvan, transport till hamn,
lastning på fartyg, lossning och transport till upplagsplatsen, har ju
undergått ett ganska hårdt prof och det oaktadt befunnits fullgod.
*) Analyserna n:ris 1 och 2 äro utförda vid Bärgskolan i Stockholm, n:r 3 af prof.
C. W. Blomstrand, mris 4, 5 och 6 af hr. A. W. Granqvist. Uppgifterna 7 och 8 äro
hämtade ur Muspratt’s Chemie.
156
Svafvel. Fosfor.
1. Stenkol (askhalt 3,75 %)’ från flöts Ä i Bjufs schakt... 1,00. 0,15.
2. » (askhalt 14,93 %) » »Bi d:o 0,27. 0,18.
3. » glanskol (askhalt 1,48 %) från flöts i i schaktet
”Kapten Berg” vid Billesholm 0,06.
4. > n:r 4 (askhalt 32,9 %) från flöts B vid Bjuf,
sådana de försäljas under namn af /i4
(”småkol, stybb, bärgflis m. m.”) 0,14.
5. » frän Hartlepool (askhalt 5,51 %), sådana de 1875
användes vid Kallinge bruk i Sverige 1,99.
6. ”Best South Yorkshire Hard Steam Coals” (askhalt
6,41 %) 1,15.
7. 5 prof af olika sorter kol från Wales 2,22—7,23. 0,40—6,63.
8. 2 prof af olika skottska kol 4,140.8,38. 0,88 0.1,18.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
