Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Erdmann, E.: Om stenkolsindustrins utveckling i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nordisk Tidskrift. 1878. 11
OM STENKOLS INDUSTRINS UTVECKLING I SVERIGE.
å hvarje 25 tunnland, enligt 1855 års grufvestadga, eller 100 tunnland,
enligt förslag till ny sådan, årligen måste nedläggas ett jämförelsevis
stort antal dagsverken eller företagas jordrymning af vissa kubik
famnar. Af synnerlig vigt vore också om det afstånd från bonings
hus eller annan åbyggnad eller tomtplats eller trädgård m. m., inom
hvilket grufveegaren, utan jordegarens hörande eller medgifvande, må
företaga grufvearbete under jord, minskades så mycket som möjligt,
eller att stadgandet därom förändrades därhän, att grufvearbetet
naturligtvis med iakttagande af behörig försiktighet finge obehindradt
fortgå äfven under byggnader m. m.
Rörande förvaltningskostnaderna må nämnas, att dessa, hvilka för
Kropps bolag under året Maj 1873—Maj 1874 belöpte sig på mera än
44,000 kr., därefter nedgått något och under året 1875 utgjorde om
kring 28,700 kr. (revisionsberättelsen). För Eslöfs stenkolsgrufve
aktiebolag voro dessa kostnader under 1876 mera än 23,000 kr. (Be
rättelse till 1877 års ord. bolagsstämma). De onaturligt höga beloppen
hafva också anmärkts af båda bolagens revisorer.
Hvad vattentilloppet i grufvorna beträffar är detta visserligen på
flera ställen ganska stort, vid Bjuf 257 (år 1872)—500 (enl. Sjögren
1873) kannor i minuten, vid Billcsholm mera än 800 och vid Höganäs
omkring 1,700 kannor i minuten, men det är dock icke större än i
mångfaldiga utländska grufvor. Yid Höganäs användes för vatten
uppfordringen tvänne ångmaskiner, hvardera om 150 hästkrafter, till
hvilkas drifvande åtgår omkring 600 kub.-fot stenkol n:r 2 i dygnet.
Såsom jämförelse därmed må anföras, att vid Mons i Belgien begagnas
två ångmaskiner, om resp. 1,000 och 700 hästkrafter, för vattenupp
fordringen vid kolverket*). I Stabbarps och Skromberga grufvor
i Skåne är vattenmängden högst obetydlig, omkring 76 kannor i mi
nuten vid den förra och 60 å 80 kannor vid den senare.
Någon ovanlig olägenhet eller kostnad kan man därför icke anse
att vattenmängden i de skånska grufvorna bör åstadkomma, blott man
i tid beräknar den samma och genast, i första början af en grufvas
anläggande, förser sig med tillräckligt stora pumpar och erforderligt
starka ångmaskiner. Uraktlåter man detta kan förlusten, på grund af
uppkommande afbrott i arbetet, blifva betydligt större, än den eljest
något högre ursprungliga kostnaden **).
*) Enligt uppgift af grefve H. A. Taube.
**) Såsom exempel må nämnas, att vid sankning af ett schakt vid Mörarp måste
pumparne fyra gånger och ångmaskinen tre gånger utbytas mot större och kraftigare,
och när schaktet omsider, efter flera afbrott, blef fullbordadt, tvoro 3 pumpar, af resp.
9, 12 och 16 tums diameter, samt 3 ångmaskiner i gång. Afven vid schaktet n:r 6
vid Billesholm har man (enligt bärgmäst.-relat.) gjort sig skyldig till samma förseelse.
Det första pumpverket (tvenne 91 tums pumpar) drifvet af en 12 hästars högtrycks
maskin, befans i mån som kolbrytningen fortgick, under början af 1868, otillräckligt
och inom ett år måste efter hand 4 reservpumpar med två maskiner tillsättas. Alla sex
pumparne hafva beräknats kunna uppfordra öfver 800 kannor vatten i minuten. I
161
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
