Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Erdmann, E.: Om stenkolsindustrins utveckling i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK TIDSKRIFT.
jordrymning*). Samma firmas kostnader för jordschaktning (således
för endast onyttigt arbete) utgjorde under år 1873 mera än 26,000
kronor och under 1874 omkring 24,000 kronor **). Försvarandet,
medelst onyttigt arbete, af Kropps aktiebolags cirka 200 inmutningar
torde, åtminstone de år då borrningar ej verkställas och hvilostånd ej
för någon del åtnjutes, medtaga en kostnad af 10,000 kronor.
En stor del af hvad grufvedriften inbringar åtgår således till för
svarsarbetena, och då dessa i de allra flesta -fall icke kunna göras på
ringaste sätt fruktbringande, hvarken för grufveinnehafvaren eller
jordegaren, kan man icke annat än förvånas öfver, såväl att en, som
det synes, så olämplig föreskrift (i grufvestadgan) ännu kvarstår, som
att en del af de resp. bolagen icke hällre nöjt sig med mindre verk
samhetsfält och der i stället koncentrerat sina nu altför mycket splitt
rade krafter. Då vid Höganäs, hvarest kolbrytningen (år 1876 =
1,765,754 kub.-fot) är större än vid någon af de öfriga grufvorua, år
ligen af kolfältet utbrytes ungefär hälften så stor areal som de nu
varande inmutningarnes eller utmålens storlek, är det tydligt att bi
behållandet af Vallåkra bolags många inmutningar (1,326 för några år
sedan och 982 nu) varit och är en föga behöflig lyx. Äfven med en
tre gånger så stor årlig afverkning, som under sist gångna år, då den
uppgick till 1,253,100 kub.-fot, skulle nyssnämnda område räcka i
närmare tusen år, under förutsättning att stenkol, af ungefär den
mäktighet som i Höganäsflötsen, finnes under hela detta område och
kan tillgodogöras. Föga öfverensstäramande .med god hushållning
torde också vara, att tillhandla sig och bibehålla sådana inmutade om
råden, som likt smala remsor sträcka sig in mellan främmande egares
kolfält, och å hvilka under sådana omständigheter något grufvearbete
troligen icke kan ifrågakbmma. Man betrakte t. ex. de mot norr ut
skjutande uddarne af Kaus socken, tillhöriga Kropps bolag och sam
manhängande med dettas öfriga inmutningar inom samma socken, men
på tre sidor omgifna af främmande områden.
En förändring af grufvestadgan därhän, att genom större årligt
arbete (schaktsänkning, grufvearbete m. m.), inom ett eller några ut
mål, äfven kringliggande utmål försvarades, skulle säkerligen leda till
kolindustrins hastigare och säkrare utveckling, emedan det stadgade
antalet dagsverken i så fall kunde förvandlas i för grufvedriften verk
ligt nyttigt arbete, hvilket däremot icke kan blifva händelsen så länge
*) Enligt bil. litt. Z till bärgmästare-relationen för 1872.
**) Enligt till bärgmästare-embetet i 9:cle distriktet ingifven och dess relation åt
följande rapport. Att hrr. Billow cf Ekström icke, som man stundom hört påstås, be
traktat de erhållna tillståndsbevisen blott och bart såsom en handelsvara, utan nedlagt
betydliga kostnader för undersökning af de inmutade områdena genom borrningar, ses
däraf, att deras utgifter för borrningar, försvarsarbeten m. m. samt för inköp af borr
maskiner m. m., utom deras egna resor, år 1872 utgjorde 188,060 kr. och år 1878 upp
gick till närmare 120,000 kr. för försvarsarbeten och borrningar ensamt.
160
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
