Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Erdmann, E.: Om stenkolsindustrins utveckling i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM STENKOLSINDUSTRINS UTVECKLING 1 SVERIGE.
tillförene stundom skett, vid en utvidgad brytning visa sig otillräckliga
eller för behofvet odugliga.
7:o. Att kolens uppfordring, transport och försäljning ordnas så,
att så få omlastningar som möjligt komma i fråga. Af hvilken vigt
detta är kan inses däraf, att i England beräknas 5 procent förlust i
stybb för hvarje omlastning.
8:o. Att de inom stenkols- (och ler-)industrin arbetande komma
till den öfvertygelsen, att deras gemensamma intresse sammanfaller
med hvars och ens enskilda, och tvärt om. Ännu finnes plats för tio
tals stenkolsverk sådana som de nuvarande, och afsättning fattas ej
häller, synnerligast nu, då den förut varande obenägenheten att an
vända våra egna kol till stor del försvunnit och af naturliga skäl slut
ligen måste helt och hållet upphöra. Genom enig samverkan skulle
till slut kunna skapas något som med skäl kunde kallas en verklig
stenkolsindustri.
Inom grannlanden Norge och Danmark förekomma äfven stenkols
lager, nämligen på Andön, en af Norges största öar, vid nordvästra
kusten, i Nordlands amt, samt på Bornholm och Färöarne.
På Andön, där innevånarne redan länge tagit stenkol till eget bruk,
iakttogs ocb granskades förekomsten 1867 af T. I)ahll*). Bildningen
bar, på grund af däri funna försteniugar, blifvit hänförd till den af
delning af juraformationen, som kallas Oxfordleran, och den är såle
des ännu yngre än den skånska stenkolsbildningen. För att undersöka
mäktigheten och värdet af de förekommande stenkolslagren har norska
staten, såsom egare, för en kostnad af omkring 32,000 kronor låtit
verkställa fyra borrningar, af hvilka tre misslyckades och måste upp
höra vid ungefär 200 fots djup, men den fjärde fortgick till 370 fots
djup. Tio särskilda kollager blefvo därvid påvisade. Af dessa är det
mäktigaste omkring 2 fot, ett är 12 tum och de öfriga mindre mäktiga,
ända ned till 3 tum. Förekomsten har ännu icke blifvit bearbetad.
Ett försök att sälja eller bortarrendera fyndigheten har icke lyckats
och stortinget har nekat att lemna något bidrag till fortsatt under
sökning af den samma. Stenkolen egna sig mest till gas- och paraffin
beredning och på grund däraf antages bearbetningen af kolfältet hafva
en god framtid. Lagren innehafva en lutning af 12°—24° från
horisontalplanet. Eldfast lera finnes utgående i dagen, men enär man
vid borrningarna icke nått ned till den samma är dess utbredning m. m.
ännu icke närmare känd.
På Bornholm finnes, inom öns sydvästra del, en bildning af om
växlande sandstens-, skiffer-, ler- och kollager, som anses utgöra den
*) Uppgifterna om stenkol slagren på Andön äro benäget meddelade af Biirgmäst.
T. D/ihll i Kragerö.
163
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
