Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Literaturöfversikt - Nyblom, Carl Rupert: Nordisk Skönliteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITERATURÖFVERST KT.
Den danske ”Digteren” Kaalund, författare till den nu utgifna diktsam
lingen ”En Eftervaar”, är, ehuru en sextio års man och mycket värderad inom
vårt grannland, föga känd i Sverige, men förtjänar att vara det. Inom ett
lands literatur liksom inom dess konst raätes dess värde icke blott genom
stjärnorna af första rang, utan äfven genom de satelliter af en lägre ordning,
som dessa föra med sig. Kaalund började, såsom en ifrig efterföljare af
Ohlensehläger, hvilken han tillegnade sin första år 1840 utgifna samling dik
ter, men har sedan kän pat sig fram till en relativ grad af själfständighet.
Några detaljer ur hans förflutna, på växlande öden rika lif, gifva förklaring
till åtskilliga egenheter i hans diktning. Han började nämligen såsom lär
junge hos den berömde danske bildhuggaren Freund, i hvars verkstad han var
kamrat med den numera allbekante Jerichau, och han har i nu föreliggande
samling ihogkoramit den gamle ateliervännen med en vacker sång vid hans
silfverbröllop. Imellertid öfvergick han snart, till följd af sin förmåga som
karikatyrtecknare, till att studera måleri, då han plötsligen vid Thonvaldsens
hemkomst 1838 framträdde såsom poet med en vacker välkorasthelsning till
sin store landsman, en dikt-, som äfven återfinnes bland de första i hans år
1858 utgifna näst sista diktsamling ”Et Foraar”. Därmed lernnade han den
konstnärliga banan och egnade sig åt vitterheten under mycket växlande för
hållanden i yttre hänseende: under det första danska kriget tjänstgjorde han
vid intendenturen, blef efter dess slut informator i norra Sjælland, derpå före
ståndare för ett tegelbruk, så telegraftjänsteman i Haderslev och sist lärare
vid ett cellfängelse, hvilket han väl är ännu, att dörama efter den vackra in
ledningsdikten ”Stæren” i ”En Eftervaar”, der det heter:
Jeg tror, jeg har lidt af Stærens Natur;
Som den har jeg meget at passe.
Paa Yridslöselilles Fængelsemur,
Der hænger i Skyggen min Kasse.
För öfrigt har Kaalund för några år sedan ntgifvit en dramatisk dikt ”Fulvia”,
hvilken han här i en tillegnan till en ung vän kallar: ”mit Hjertes Barn”.
Af den forne akademieleven, karikatyrtecknaren och målaren ser man i
dikterna tydliga spår. Han älskar att äfven i lyriken gärna röra sig med
objektiva, påtagliga bilder af föremål ur den yttre verlden och blir derför
halft episk samt får en viss corpus i sitt innehåll, som icke förflyktigas i
känslontbrott, äfven der bilden är genomträngd af känsla och stämning. Det
är derför något sundt och duktigt i Kaalunds vers, äfven der dessa icke äro
så öfverdrifvet poetiska, hvilket stundom kommer däraf, att bilden alltför
mycket uttänjes på bredden och sålunda urvattnas i stället för att koncen
treras, hvarpå uttrycket ofta skulle vinna. Kaalund är också, såsom f. d.
bildande konstnär, inom sin poesi realist, men alltid med en ideal, stundom
en smula satirisk verldsåskådning, allt naturliga följder af hans lif och ut
veckling. I ”En solskinskrog” säger han om sig själf:
glad jeg sætter paa naturen pris,
og i min Sang er jeg en Nederlænder.
Detta visar sig äfven däri, att han har mycket att göra med djur, från hvilkas
lif och förhållanden han hemtar mången vacker eller drastisk bild; så ”Löven
i Slippen”, der han inför ett lejon i bur plötsligen får det kostliga infallet,
att det sprängde buren:
Hej, hvilket Jav da i hele Staden!
Tænk hvis den mödtes med Vagtparaden!
så i ”Kaalorraen”, ”Et Fugleskjul” (ett fogelbo i en bomb på arsenalsgården),
”Det sidste Fölge” (om den döde, som ingen slägt och inga vänner hade,
men följdes till grafven af den svärm foglar, som han i lifstiden raatat),
185
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
