Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Literaturöfversikt - Nyblom, Carl Rupert: Nordisk Skönliteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C. R. N.
NORDISK TIDSKRIFT.
Det är för öfrigt helt naturligt, att ett sådant sammelverk endast genom en
tillfällighet kan bli fullt lyckadt; ty först och främst kan ingen författare re
presenteras af något större bidrag, som fullt karakteriserar honom, och där
jämte är det icke alltid sagdt, att han eger till hands något mera framstå
ende, när han uppfordras att lemna bidrag. Man får derför förutsätta för
fattarne såsom fullt bekanta och anse de lemnade bidragen såsom ett obligat
ackompanjemang till porträttet och namnteckningen. Af dessa bidrag torde
Bäckströms ”Elegier” stå främst. I rent formelt hänseende äro de nästan
alltför fulländade. De äro skrifna med en strofbygnad, som liknar den itali
enska canzonen deri, att den antagna formen oupphörligt upprepas, medan
hvarje särskild strof är närmast lik en madrigal, en form, som ypperligt
passar för det reflekterade, sinnrika, men dock af lyrisk känsla mättade inne
hållet. Det enda, som någon gång stör, är den öfverdrifna virtuositeten;
man undrar: huru skall han nu reda sig? men se, det går, och med glans,
men intrycket är stördt genom en sådan reflexion på formen, som förut varit
skaldens och sedan öfverflyttas pä läsaren. Afven Snoilskys ”Rosersberg” är
vackert, särdeles början och slutet, medan midten är något oklar. Afven här
mötes man af en form, sorn med virtuositet är utmäjslad. Den moderna
franska poesiens fordran på vigtfulla karakteristiska rim torde hos ingen svensk
framträda med så mycken ifver efterbildad som hos Hugos och Mussets efter
följare inom vår vitterhet. Med en bugning för ”Rolandseck” af signaturen
O. F., för Ljunggrens miniatyrbild ur vår nyare literaturhistoria, för Rydbergs
storartadt tänkta och i detaljen vackert utförda, ehuru i det hela något dunkla
sammanställning af Prometheus och Ahasverus, för Strandbergs bägge stycken,
som dock ej gå upp mot andra stycken af den förevigades penna, för Vikners
ideala, ehuru icke fullt klara berättelser, hvilka såsom trenne askar äro stuckna
in i hvarandra ett nyromantiskt drag —, för Wirsén, hvars ’’Merlin” också
har mycket af nyromantik i sig, men vi erkänna gerna: det bästa af ny
romantiken, vacker form, vacker betydelse, vacker belysning, för Östergrens
(eljcs känd under signaturen Fjalar) intagande ”Rosa”, taga vi farväl af sam
lingen med en half undran, hvarför utgifvaren satt sig själf på baksätet, då
han ändock icke velat illustrera boken med sin bild.
Hvad man hos alla dessa svenska poeter varsnar, är deras stora form
virtuositet, och kanske är Bäckström i det hänseendet den, som drifvit kon
sten längst. Detta framlyser äfven af hans öfversättningar, af hvilka den se
naste är Victor Hugos ”Hernani”. Man kan undra, om ej författaren till
”Dagvard Frey” känt sig beslägtadt dragen till denna, med den spanska be
slägtade dramatik. Åtminstone är öfversättningen gjord med stor kärlek oeh
pietet för originalet. Några obetydliga anmärkningar tillåter sig anmälaren
att göra. A sid. 39 är Hernanis replik: ”Besinna, vill du en Cæsar ge” etc.
otydligt uttryckt; sid 43 är uttrycket ”Oss falla an” fult, men kan lätt ut
bytas mot ”Anfalla oss”; sid. 48 läses: ”Och deras öga sluts, när det som
friskast tänkes”, hvarest "tänkes” uppenbart kommit med för rimmets skull;
å samma sida slutar en vers med: ”Han vare hvem”, och nästa börjas med:
”Som helst”, hvilket är ett nog starkt enjambement; sid. 58 ordföljden är
tvungen i raden; ”Förlåt, men hoppas mer och älska jag ej får”; sid. 102
användes ”gråna” i betydelsen göra grå, hvilket ej torde vara efterföljansvärdt,
och på något ställe rimmar ”trotsa” mot ”Mendoza”, hvilket beror på oriktigt
uttal af det senare ordet.
188
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
