Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3 - Nyblom, C. R.: En blick på det antika Roma hösten 1877. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK TIDSKRIFT.
fogad i Servii Tullii mur, som blifvit afskuren på sned för att lemna
rum åt den, så att huset ligger halft inom, halft utom stadens gamla
område; absis och mellersta delen ligga nämligen innanför muren. I
det inre äro väggar och nischer målade, ehuru färgen icke bibehållit
sig öfveralt. Bäst är detta fallet i absis, mindre bevarade äro fär
gerna i mellanpartiet. Väggen visar en fin purpurröd anstrykning;
nischerna äro himmelsblå, men därjämte prydda med en mängd vackra
och omväxlande blommor och växter, samt här och där af en fågel,
och för att göra likheten med fönster ännu mera i ögonen fallande,
äro nischerna nedtill försedda med målade bröstvärn. Slutligen äro
ofvanför och under dessa låtsade fönster anbragta bandformiga lister
med en mångfald af utförda dekorativa figurer på svart grund i ädla
ste stil.
I afseende på dessa målningar i de fingerade fönstren är det
klart, att konstnären framstäldt dem för att komma de i salen sittande
personerna att i den hälft begrafda lokalen glömma frånvaron af fön
ster med blickar ut på naturen : det skulle se ut, som om de befunne
sig i ett vackert rum, oragifvet af en trädgård. I den ofvannämnda
Livias villa är förhållandet det samma, och målningarna här äro be
slägtade med de därstädes befintliga. På begge ställena är afsikten
att skaffa en angenäm vistelseort med skugga och svalka under da
gens hetaste timmar. Men nu kommer här den särskilda frågan; från
hvilken tid kan denna sal härstamma, och hvartill har den varit äm
nad. Hvad den första delen af frågan beträffar, svarar bygnaden med
både konstruktion och dekoration, att den måste härstamma från den
bästa romerska konstens dagar eller från början af kejsartiden. På
frågans senare del svarar salens inredning med sittsteg och tribun,
att den måste ha varit ett auditorium af det slag, i hvilket i enskilda
hus skalderna efter gammal plägsed brukade uppläsa sina arbeten,
hvarom Juvcnalis talar i den sjunde satiren, och som hade de tre
ingredienserna i den nyupptäckta salen: sittsteg, en vidsträckt orkester
och cu tribun för föreläsaren. Vidare vet man att hos romarno skal
dernas uppläsningar gingo för sig just under hetaste årstiden; hvilken,
som läst Juvenalis, minnes icke från den tredje satiren: ”Augustö re
citautes mense poetas”? Däraf förklaras, att auditoriet bygdes halft
under jorden; man ville förskaffa svalka och skugga åt åhörarnc, me
dan de dock genom en behaglig omgifning skulle hållas i en stäm
ning, som passade för saken. Slutligen är det bevisadt, att den vackra
hörsalen är funnen inom Mecænas’ på Bsquilinus belägna trädgårdar,
och det torde därför icke vara altför vågadt, utan tvärtom högst san
nolikt, att med Vespignani och den yngre Yisconti antaga detta audi
torium såsom bygdt af Mecænas. Man skulle således i denna bygnad
hafva framför sig den lokal, i hvilken denne Augusti vän och snille
nas gynnare samlade kring sig den bästa delen af de samtida romarno
252
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
