Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3 - Literaturöfversikt - Piehl, Karl: Lieblein, J.: Egypten i dess minnesmärken - C. G. H.: Schönberg, G.: Arbetarefrågan, öfvers. och bearb. af C. O. Montan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karl Piehl.
NORDISK TIDSKRIFT.
genom sin fåtalighet i förening med en viss arkaiserande tendens kunna be
reda ägyptologen alvarliga mödor.
Yi sluta med att uttala den förhoppning, att förf. äfven framgent vill
skänka den svenska allmänheten arbeten af samma betydelse, som dem hon
af hans hand hittills fått mottaga egnade att hos oss göra gällande en
sannare uppfattning af det forna Agypten, sådant detta tecknat sig själft i
sina, alla andra lands i ålder öfverträffande, historiska minnesvårdar.
Arbetarefrågan af Jr. G. SCHÖNBERG, professor vid universitetet i Tiibiiigen. Öfversatt
med tillägg af C. O. Montan. Stockholm. Z. Häggströms förlagsexpeditiou, 1877.
”Den sociala frågan” är en term, som under de senare åren oupphörligt
möter en i tal och skrift. Särskilt i Tyskland äro otaliga broschyrer utgifna,
som lofva att behandla denna s. k. fråga. Enligt vanligt språkbruk bör nu
den sociala frågan beteckna något som behöfver redas, besvaras, lösas i afse
ende på samhällsförhållandena. Och då i afseende å dessa många helt olik
artade ämnen kunna föreligga till begrundande, skulle ”den sociala frågan”
utmärka den fråga, hvilken såsom den vigtigaste af alla förtjänar beaktande
såsom ”frågan” framför andra frågor. Så är äfven meningen, och tänker man
sig att den vigtigaste af alla nutidens samhällsfrågor skulle vara arbetare
frågan, hvarmed man äter förstår frågan om de egentliga kroppsarbetarnes,
eller vanligen ännu inskränktare de af andra löntagande kroppsarbetarnes
ställning.
En dylik tysk broschyr är den, som nu föreligger oss i svensk öfver
sättning, med titeln förändrad från ”Die sittlich-religiöse Bedeutung der so
cialen Frage” till ”Arbetarefrågan”. Författaren är professor G. Schönberg,
verksam medlem af den kateder-socialistiska skolan, hvilken såsom bekant i
allmänhet polemiserar emot den förut inom den ekonomiska vetenskapen herr
skande teorin att, om staten blott lemnar den individuella ekonomiska verk
samheten alldeles ostörd såväl af reglerande föreskrifter som af understöd,
skall det för alla samhällsklasser lyckligaste ekonomiska tillstånd uppkomma.
Kateder-socialismen har i flera riktningar sökt uppvisa vigten eller till och
med nödvändigheten af en statens mellaukomst, men framföralt har den yrkat
en sådan i afseende å arbetsklassens ställning.
Schönberg sysselsätter sig emellertid i detta arbete blott med hvad han
kallar den industriella arbetarefrågan, hvarmed han förstår ”frågan om löne
arbetarnes förhållanden i industriella etablissementer” och genomgår i hastiga
drag de missförhållanden han anser där förefinnas, såväl af ekonomisk natur
för små inkomster, för lång arbetstid, ensidig mekanisk sysselsättning,
dåliga bostäder etc. som af moralisk art, dåligt familjelif, för stort barn
antal, dålig barnauppfostran, osedligt lefnadssätt etc. Han har här samman
fört alt, som man kunde önska annorlunda hos eller för såväl arbetsklassen
i sin helhet som större eller mindre antal individer inom densamma. Samt
liga dessa missförhållanden skulle nu konstituera ”den sociala frågan*’, som
fordrar ett svar, och svaret skulle angifva, huru dessa missförhållanden skola
afhjälpas.
Med anledning af denna uppfattning af ”frågans” beskaffenhet, skulle
man kunna anmärka, att hvarje samhällsklass väl borde anses hafva sin so
ciala fråga. För alla finnes det svårigheter, som det vore godt att få af
hulpna. Landtbrukaren lider af dyra produktionskostnader, ofta just genom
för honom betungande höga arbetslöner; svårighet att fä den behöfliga kre
diten på för honom passande vilkor; svåra kommunikationer o. s. v.; ämbets-
288
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
