Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3 - Literaturöfversikt - C. G. H.: Schönberg, G.: Arbetarefrågan, öfvers. och bearb. af C. O. Montan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITERATURÖFVKRSIKT.
mannen af små löner och höga lefnadskostnader; handlanden och handt
verkareu af stor konkurrens, vacklande prisförhållanden etc. etc. I alla sam
hällsklasser finnas moraliska missförhållanden af mer eller mindre betänklig
art. Man tänke pä lefnadssättet och vanorna bland massan af bildade framför
alt i de stora städerna, på de olyckliga äktenskapen, tomheten i nöjen och
sysselsättningar, lyxen, ofta långt öfver tillgångarne. Man erinre sig sedeslös
heten hos gifta och ogifta män samt de flerehanda förhållanden, sorn föranleda
massor af ämbetsmän, handlande, industriidkare och deras biträden att föra
ett ungkarlslif, rikt på faror och i otaliga fall förderfvande för både kropp
och själ. Hvart man vänder sig skall man, om man vill se efter, varsna
moraliska missförhållanden, som väl kunde tarfva hjälp och ändring. Sådant
kallar man dock icke ”den sociala frågan”, och däråt egnar katedersocialismen
egentligen ingen eller ingen nämnvärd uppmärksamhet. HvarförP Det rätta
skälet, ehuru det icke i klara ord angifves eller ehuru det åtminstone undan
döljes af andra, är utan tvifvel, att hos arbetaren, särdeles fabriksarbetaren,
mångenstädes jäser ett starkt missnöje, som redan tagit flera betänkliga ut
brott och som hotar det moderna samhället med ytterligare faror. Att detta
är det egentliga skälet, det synes däraf att, om man än, drifven af kon
sekvensens makt, på senare är börjat sysselsätta sig äfven med jordbruks
arbetarnas ställning, detta doek på långt när icke sker med samma ifver,
oaktadt en undersökning af jordbruks- och fabriksarbetarnes ställning väl i de
flesta fall torde visa, att de förras ställning är den sämre.
Den sociala frågan är således i grund och botten frågan huru man skall
ur det moderna samhället undanrödja de faror, som härflyta ur det jäsande
missnöjet hos framföralt den industriella arbetsklassen. I den mån nu de
oraordade förhållandena kunna anses vara orsaken till missnöjet, blir svaret
detsamma, om frågan formuleras på katedersocialistiskt vis eller så som vi
gjort det. Men dessa missförhållanden, åtminstone så som katedersocialisterna
framställa dem, äro näppeligen den förnämsta orsaken till missnöjet. Vore
de det, borde detta vara större, ju större nöden vore. Men det är på långt
när icke så. Schöuberg sjelf erkänner, att arbetarnes ställning i det hela är
bättre nu än fordom, då likväl ”den sociala frågan” icke fanns. Och det är
ett mycket vanligt fenomen, att missnöjet är större just bland de arbetare
som hafva den jämförelsevis bättre ställningen. Det måste altså finnas
andra orsaker till den sociala frågan. Dessa äro utan tvifvel mångfaldiga.
En af de vigtigare synes oss vara den invecklade gestaltning, som den mo
derna samhällsekonomin fått genom den utsträckta arbetsfördelningen och till
verkningen i stor skala. Forntidens enklare produktions-, och fördelningslagar
gjorde det lättare äfven för arbetaren att fatta, att hans lön i allmänhet stod
i ett någorlunda rimligt förhållande till hans andel i produktens frambrin
gande. Den stora industrin har så invecklat förhållandena, att arbetaren har
svårt att värja sig emot hvad en misstänksam fantasi eller välvilliga agitatorer
föremåla honom om orättvisa och plundring. Motsatsen emellan den stora
kapitalmassa, som måste finnas i den stora industriidkarens hand, och däraf
vanligen följande stora inkomster å ena sidan och arbetarens torftiga bröd å
den andra föranleder ock jämförelser, som gifva rik näring ät afunden. Upp
lösandet af det nära samband, som under en äldre näringslagstiftning och
mera patriarkaliska lefnadsvanor ägde rum mellan många arbetsgifvare och
deras arbetare, har ock verkat skadligt. Förhållandet mellan arbetsgifvare
och arbetare har blifvit hufvndsakligen blott affärsmässigt. Personerna stå
främmande för hvarandra.
Hvad hittills nämnts är orsaker af egentligen ekonomisk art. Men det
finnes andra, religiösa, moraliska af fullt så genomgripande betydelse. Dit
289
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
