Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4 - Åkerman, Richard: Om den svenska järnhandteringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM DEN SVENSKA JÄRNHANDTERINGEN.
ligen på de trakter i vära bärgslager, där den skötes bäst, endast ett
par och femtio kub.fot fast mått ved om året, under det att ett tunn
land skog, med den hos Sveriges allmoge vanliga skötseln, om skogen
icke skall än ytterligare försämras, ofta, för att ej säga vanligtvis, för
år icke afkastar mer än omkring 29 kub.fot fast ved, och af 100 vo
lymer fast mått ved får man, alt efter som kolningen bättre eller
sämre skötes 100—80, men ofta nog endast 70—60 volymer löst mått
träkol. Om den för framställande af en centner tackjärn erforderliga
kolåtgångcu, då afstybbning m. m. inbegripes, uppskattas till 2 tun
nor, skulle således, till och med om man framdeles komme att i all
mänhet sköta sig lika väl, som förhållandet för närvarande blott är
vid de med största omsorg vårdade skogsegendomarne, för alstrande
af det till en centner tackjärns framställande behöfliga bränslet erfor
dras ett fjärdedels tunnland god skogsmark.
Ett sätt att tillgodogöra sådana malmöfverskott, för hvilka träkols
tillgångarne icke vilja räcka till, vore att till masugnsskötseln använda
engelsk kåks och sedermera med Bessemerprocessen färska det sålunda
bekomna tackjärnet. En på detta sätt frarastäld Bessemerprodukt
skulle visserligen icke längre besitta lika godhet som den af samma
malmer med träkol beredda, men den borde dock alltid blifva lika
god som den i andra länder med fossilt bränsle tillverkade. Men för
att en sådan håndtering skall kunna bära sig erfordras utan fråga
högre järnpris än do närvarande, och ett för några år sedan uppfördt
större järnverk, hvilket just var afsedt att med engelska kåks fram
ställa tackjärn och däraf omedelbart bereda Bessemermetall, har lem
uat ett sorgligt vittnesbörd, att den för detsamma uppgjorda planen
åtminstone under de sista årens järnkonjunkturer icke varit utförbar,
ty fastän verket redan för ett par år sedan blef färdigt och bolaget
icke varit i saknad af rörelsekapital, så har verket ändock aldrig blif
vit i gång satt. Dock måste medgifvas att läget för detta verk i många
hänseenden var särdeles olämpligt valdt, och att vida större möjlig
heter för en kåkstackjärnstillverkning på flera andra ställen inom lan
det förefinnas. Tydligt tyckes för öfrigt vara att en sådan på kåks
grundad Bessemerhandtering i längden alltid bör blifva möjligare än
att till England för tackjärnstillverkning utföra svenska malmer, ty
dels är frakten dit långt dyrare än återfrakten hit, och dels erfordras
för tackjärnets framställande ungefär l]/2 gång så stor vigt malm som
god kåks.
Af det redan nämnda bör vara tydligt, dels att ett så billigt järn
som det i stenkolsländerna ordinära icke kan i Sverige framställas,
och dels att tillverkningens förstorande här lätt leder till järnets för
dyrande genom att därför nödiga träkol måste hemtas från alt aflägs
nare trakter. Det tyckes således vara alldeles klart, att Sverige fort
farande såsom hittills måste inskränka sig till framställande af ett dy-
303
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
