Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4 - Åkerman, Richard: Om den svenska järnhandteringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK TIDSKRIFT.
rare, men bättre s. k. kvalitetsjärn, i följd hyaraf också den största
uppmärksamhet får lof att egnas åt sättet för järnets beredande, så
att dess egenskaper oupphörligt måtte kunna förbättras. Häraf följer
vidare att tillverkningsbeloppet bör rättas efter behofvet af dylikt
bättre, men på samma gång också dyrare järn, och en för Sveriges
järnhandtering mycket vigtig fråga är således, huru vida ett sådant
behof kan anses vara i af- eller tilltagande.
Det svenska järnets öfveiiägsenlict beror egentligen dels på mal
mernas relativa fosforfrihet ocli dels på det redan omnämnda förhål
landet, att fossilt bränsle icke användes vid själfva framställandet af
järnet, utan blott stundom vid dess vällning och vidare bearbetande.
Då nu den bränslebesparandc Bessemerprocessen i motsats till den i
utlandet annars begagnade puddlingen erfordrar fosforfattiga malmer,
så är intet under att man här i landet, där som sagdt flertalet järn
malmer äro fosforfattiga, af sagda process väntade sig stora fördelar.
Man ansåg nämligen att, då för densamma nog fosforfattiga malmer i
utlandet hörde till undantagen, Bessemergöt här borde kunna fram
ställas billigare än annorstädes, och att därför en stor utländsk af
sättning för Bessemergöt skulle kunna påräknas. Denna förmodan
tycktes i början af detta årtionde besannas, hvarför också en mängd
Bessemerverk här då anladcs; men förhållandena ändrade sig snart,
när Algiers och Spaniens ofantliga fyndigheter af både rik och god
artad järnmalm, som förut endast i mindre skala tillgodogjorts, nu
började att af franska, engelska, tyska och belgiska bolag, med all
kraft bearbetas. Då dessa särdeles storartade malmtillgångar äro så
beskaffade, att de åtminstone till hufvudsaklig del kunna med dagbrott
i mycket stor skala tillgodogöras, så blir malmens brytningspris syn
nerligen lågt,., och som de dessutom äro belägna i närheten af hafs
kusterna, blir äfven malmens transport till de olika länderna jämfö
relsevis billig.*) Detta har gjort att färdiga Bessemerskenor i Bng-
*) Då dessa malmtillgångar för den svenska järnhandteringen äro till så stort men,
torde det icke vara ur vägen att därom lemna några meddelanden.
I Spanien eger den största järnmalmsbrytningen rum vid det 1 sv. mil från Bilbao
belägna Somorostro, där malmen utgöres af ”brun” och ”röd” järnmalm i blandning med
mer eller mindre järnspat; men dessutom bearbetas likaledes för export stora järnmalms
fyndigheter på Spaniens södra kust, såsom vid Kartagena och Malaga, där malmen till
hufvudsaklig del utgöres af magnetisk järnmalm. I Algeriet är det framför alt det på
3 sv. mils afstånd från Bona belägna Makta, som hittills lemnat den mesta malmen,
hvilken där består af en med järnoxid blandad magnetisk järnmalm; men ofantliga
järnmalmtillgångar finnas äfven på andra ställen i Algeriet.
Enligt de upplysningar, som prof. Nordenström under sistlidne höst på ort och
ställe förskaffat sig, utgöres årsbrytningen vid Somorostro af ungefär 24,000,000 Ctr
godartad järnmalm med några och 50 % järnhalt, och man anser sig med uteslutande
dagbrytning där ännu kunna uttaga vid pass 2,400 millioner Ctr malm. All den brutna
malmen exporteras, framför alt till England, men äfven till Nordsjöhamnar. Frakten
från Bilbao till Cardiff är 9 sh. G d. till 10 sh. per ton eller ungefär 37 öre per Ctr,
och malmen betalas fritt ombord i Cardiff med 15 till 18 sh. per ton eller 60—70 öre
per Ctr. Till Nordsjöhamnarnc ställer sig frakten något högre, så att den t. ex. till
Antwerpen är 16—21 francs per 1,000 kilo. eller 49—64 öre per Ctr, och samma malm
kostar därför där 80 öre till något mera per Ctr. Under 1875 bröts vid Makta något
304
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
