Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4 - Åkerman, Richard: Om den svenska järnhandteringen - Järnmalmerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK TIDSKRIFT.
malmer, som hålla mer än 0,1 proc. fosfor begagnas dock endast till
gjutjärn eller ock i blandning med fosforfriare malmer.
De fosforfriaste malmerna användas i allmänhet till framställning
af stålämnesjärn, och som hufvudbestämmelsen för det i England för
brukade svenska järnet varit att tjäna som material för därvarande
stålberedning, så har efter gammalt de svenska järnsorternas värde
hufvudsakligen berott på deras fosforfrihet. Sedan vårt järn efter Lan
cashire-smidets införande blifvit mera jämnt och tätt, har det emellertid
lyckats förvärfva sig en alt vidsträcktare användning äfven till mera
grannlaga manufakturbehof, och de med mesta omsorg framstälda ma
nufakturjärnssorterna hafva i själfva verket under senare tider betingat
sig ungefär lika höga pris som de bättre slagen af stålämnesjärn, men
dock icke såsom det af dessa bäst betalda, nemligen Dannemorajärnet.
Det för manufakturbehof afsedda ämnesjärnets värde är däremot icke
på långt när så mycket som ståljärnets beroende af friheten från fos
for, utan om järnets halt däraf endast håller sig vid några hundradels
procent eller åtminstone icke öfverstiger o,] proc., så är det egentligen
järnets täthet och jämnhet, som hos manufakturämnesjärn mest vär
deras, och sådana malmer, som hålla 0,02 procent fosfor och därut
öfver, begagnas därför företrädesvis för dylikt järns framställande.
Utom att man till ståljärnsberedningen gärna använder de allra
fosforfriaste malmerna, är det också därtill, som de mera mauganhal
tiga företrädesvis begagnas, och hufvudsaken vid framställning af stål
ämnesjärn är just att därtill utvälja fullt lämpliga malmer, under det
att mindre omsorg behöfver egnas åt själfva färskningsarbetet, enär
täthet och i synnerhet jämnhet för ståljärn äro mindre nödvändiga
egenskaper, särdeles när detsamma är afsedt för framställande af gjut
stål. Motsatsen är däremot händelsen vid manufakturjärnsberedningen,
ty för dylikt järn äro de sist nämnda egenskaperna hufvudfordringar,
och dess godhet är därför mest beroende af den omsorg, som egnas
åt färskningsarbetet och färskjärnets välluing; men därför är dock icke
sagdt att icke en så godt som, fullständig fosforfrihet hos malmerna
äfven för somliga manufakturbehof kan vara af vigt, och i själfva ver
ket blifva äfven många nästan fosforfria malmer i Sverige använda
till framställande af manufakturämnesjärn.
Flertalet af de kvartsiga blodstenarne äro mycket kisfria, oclr äf
ven ganska många af de magnetiska järnmalmerna hafva endast en
högst obetydlig svafvelbalt, men de flesta bärgmalmerna äro dock sä
inmängda med sådana svafvelmetaller som svafvelkis, magnetkis, kop
parkis, zinkblende, blyglans och arsenik-kis, att malmerna, om det
däraf framstälda järnet skall blifva behörigen svafvelfritt, måste under
kastas en omsorgsfull röstning. Redan år 1840 började Starbåck här
till använda masugnsgas, och därmed upphettade schaktrostugnar ut
trängde sedermera, i mån som deras konstruktion hann att förbättras,
312
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
