Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4 - Literaturöfversikt - Undset, Ingvald: Montelius, Oskar: Sveriges historia från äldsta tid till våra dagar. I. Sveriges hednatid och medeltid, förra skedet, från år 1060 till år 1350 - Burman, E. O.: Sahlin, C. Y.: Kants, Schleiermachers och Boströms etiska grundtankar. Edfeldt, H.: Om begreppet sedlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ingvald Undset.
NORDISK TIDSKRIFT.
runeindskrifter har vi også i selve Norden samtidige optegnelser. Sverige
var det af de nordiske lande som sidst blev helt kristnet; en indenlandsk
historieskrivning kom heller ikke her til at blomstre op i middelalderen som
i Norge og Danmark. De danske og norsk-islandske historiske værker inde
holder dog også mange bidrag til Sveriges historie i den tidlige middelalder;
i diplomer og andre skriftlige kilder findes et rigt indenlandsk materiale.
Dr. M. förer i dette bind skildringen af Sveriges histoiie også langt
ned i den historiske tid; gennem kampene for Kristendommens fuldstæn
dige indførelse og mellem de sverkerske og erikske kongeætter, videre under
Folknngernes herredomme ned til 1350; denne sidste del af hans arbeide
skal dog her ei nærmere omtales, da den ligger udenfor nærværende anmel
ders fagkyndighed.
Dr. M. har i det hele löst sin opgave på en fortrinlig måde. Han fö
rer læseren gennem de forhistoriske tider, idet han med kyndig hånd lægger
selve materialet således frem, at det klart og greit afgiver sine kulturhisto
riske vidnesbyrd; han går frem med en forsigtighed, som i en endnu så ung
videnskab særlig må prises; ved de dunkle punkter anförer han de forskel
lige opfatninger og fremsætter så sin egen med omhyggelig begrundelse; med
sand videnskabelig nögternhed holder han sig stadig udenfor de af materialet
givne grændser og afholder sig fra alle vovsomme hypoteser. Hans frem
stilling er overalt stofrig og gedigen og på samme tid letlæselig og tiltræk
kende Forlæggeren har udstyret værket med en rigdom af fortrinlige afbild
ninger, der stiller alle de mærkeligste oldsager og fortidslevninger frem for
læseren. Det hele er blevet et værk, som det svenske folk visselig med tak
vil modtage, som vil bane sig veieh til ethvert oplyst svensk hjem og blive
en kilde til kundskab og glæde både for unge og gamle.
C. Y. SAHLIN: Kants, Schleierniachers och Boströms etiska grundtankar. Up
sala 1877.
H. EDEELDT: Om begreppet sedlighet. Upsala 1877.
Betecknande för den riktning, som den filosofiska forskningen i vårt fä
dernesland för närvarande fullföljer, framvisar den literatur, som vittnar om
vetenskapernas ståndpunkt vid Upsala universitets fyrasekelsfest, i filosofiskt
hänseende endast etiska undersökningar. Eedan genom sin öfvervägande prak
tiska riktning skiljer sig vår inhemska filosofi från den samtida utländska,
som nästan uteslutande egnar sig åt förklaringen af naturen och själslifvet.
Därmed förnekas dock icke att äfven utomlands praktiska åsikter framträda.
Men utan att utgöra någon själfständig undersökning af menniskans praktiska
erfarenhet, äro de vanligast blott tillämpningar på de praktiska frågorna af
vissa inom den teoretiska filosofin vunna resultater, eller ock äro de mer eller
mindre isolerade försök att lösa dagens brännande frågor, företrädesvis de so
ciala. Att denna skilnad innebär något mera än blott fördelning af arbets
området är tydligt, om man öfverväger, att filosofin måste vara en förklaring
ur den yttersta grunden och således ej kan stanna vid grunden för ett visst
område af vår erfarenhet. I all undersökning är det vigtigaste att rätt upp
ställa själfva problemet genom att se efter hvad som i det gifna föremålet be
höfver förklaring, och hvad som kan tjäna till utgångspunkt för förklaringen.
Framföralt gäller detta vid en filosofisk undersökning, som på grund af sin
omfattning förirrar sig, om hon utgår från en skef eller blott partiel analys af det
erfarenheten gifna. I)en yttersta grunden för alt verkligt måste t. ex, vara
392
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
