Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4 - Literaturöfversikt - Burman, E. O.: Sahlin, C. Y.: Kants, Schleiermachers och Boströms etiska grundtankar. Edfeldt, H.: Om begreppet sedlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
E. O. Burman.
LITERATURÖFVERSIKT.
ställer vidare tämligen utförligt Boströms uppfattning af den mänskliga verk
samhetens former och innehåll, lagar och ändamål, frihet och nödvändighet och
öfvergår sedan till själfva grundtankerne i hans etik. Såsom den rätta for
men för menniskans lif är sedligheten siulig förnuftighet, eller människan
själf, för så vidt genom hennes verksamhet förnuftet bestämmer sinligheten
till den grad, som hennes personliga lif på hvarje ståndpunkt fordrar. Den
form af personligt lif, som därigenom blir gifven, har ett absolut värde, är
själfändamål, gifvet genom menniskans egen lagstiftning, och ett gemensamt
godt för alla. Både lagen och det goda äro konkreta, om de än af förstån
det fattas abstrakt, och själfständiga och medföra det sedliga lifvets renhet,
emedan hvarje form af aktuelt personligt lif har ett absolut värde. Den sed
liga viljan sätter såsom ändamål endast det i och för sig goda och det, som
därmed står i sammanhang, och är sålunda i och för sig en god vilja.
Den närmare redogörelsen för sedlighetens bestämningar måste vi här
förbigå och nöja oss med att ha framstält den allmänna ståndpunkten, från
hvilken det etiska problemet tillfredsställande kan lösas. Hos Boström kom
mer, såsom vi sett, såväl individualiteten, som den förnuftiga formen till sin
fulla rätt. Afven natursidan hos människan blir ett moment i hennes per
sonlighet, men endast såsom ordnad och bildad enligt en högre lags fordrin
gar. Boström har sålunda funnit hvad hans föregångare sökte: en vetenskap
lig uppfattning af det personliga lifvet. Till denna åsikt ansluter sig äfven
Doc. Edfeldt i sin skrift om begreppet sedlighet, i hvilken han analytiskt
uppvisar sedlighetens förutsättningar i en klar form, som vittnar om tankens
mognad. Den, som önskar en mera utförd framställning af det sedliga lifvets
former, hänvisa vi till Prof. Sahlins skrift ”Om grundformen i etiken” (i TJps.
Univ:ts årsskrift 1869). Intressant skulle vara att här få egna någon upp
märksamhet åt de grundtankar till en naturforklaring, som samme författare
framstält i sin skrift: Om naturens lif; men detta skulle föra oss utom vår
plan. Till sist tillåta vi oss att yttra några ord om den form, i hvilken
denne författare framställer sina tankar. Mången torde nämligen vara benä
gen att på hans skrifter tillämpa Sokrates yttrande om Pleraklits, att hvad
han däraf förstod, vore bra, men att det fordrades en delisk simmare för att
komma igenom dera. Men orättvis vore denna tillämpning, om den skulle
innebära ett klander. En vetenskaplig framställning förutsätter nämligen ett
austrängdare tankearbete, i den raon dess innehåll är abstrakt och sålunda
aflägsnar sig från den vanliga uppfattningen. Den s. k. populära framställ
ningen skiljer sig från den vetenskapliga därigenom, att hon enligt mönstret
af en viss vetenskap grupperar föreställningarna i ett gifvet bildadt åskåd
ningssätt, utan att likväl nä den nödvändighet och den verkliga insikt, som
endast vetandet innebär. Om sålunda den populära framställningens lättfattlig
het har sin grund däri, att hon icke utgöres af rena begrepp, så har hon icke
vetenskaplig giltighet, när man på vetenskapen ställer den fordran att hon
skall vara en verklig insikt. Om än framställningen hos Prof. Sahlin i språk
ligt hänseende éj flyter så elegant, som t. ex. hos Cartesius, tveka vi dock icke
att ställa honom jämte Spinoza såsom mönster i fråga om en strängt veten
skaplig form.
399
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
