Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5 - Swederus, M. B.: Olof Rudbeck d. ä. hufvudsakligen betraktad i sin verksamhet som naturforskare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK TIDSKRIFT.
resultat en stor samling särdeles förträffliga planscher öfver både
växter och djur, bvilka Linné under sina första studieår i Upsala med
fördel begagnade, torde väl vara bekant för hvarje svensk naturfor
skare.
Hvad däremot beträffar botanik eller den gren af naturvetenska
pen, för hvilken Rudbeck uträttat mest, så flöda källorna därom ri
kare, och det ända från hans första studieår vid universitetet. I Fe
bruari år 1648 inskrefs han vid ej fullt 18 års ålder som student i
Upsala, hvars högskola framdeles skulle räkna honom bland sina för
nämsta män. I medicinska fakulteten, till hvars område äfven natur
forskningen den tiden hörde, fick han till lärare Johannes Franck,
en i växtkännedom och andra till hans professur hörande ämnen
grundlärd man, hvilken af Linné i Flora Lapponica erhåller vitsordet
att hafva varit Sveriges förste botanist. Redan år 1638 hade Franck
utgifvit Speculum botanieum eller en kort farmakodynamisk förteck
ning öfver åtskilliga medicinalväxter, som troligen tjänat såsom en
hjälpreda vid hans föreläsningar. Dessutom efterlcmnadc han i hand
skrift en ” Botanologia”, hvilket arbete vid Upsala universitets jubel
fest på ett svnnerligen kritiskt och omsorgsfullt sätt offentliggjordes
af Professor R. Fristedt. Äfven uppgifves om Franck, att han egt
herbarier samt anstält exkursioner; och att han varit en med den
botaniska literaturen förtrogen man, visar sig af förteckningen öfver
de i hans botanologia anförda författare, bvilka stiga till ett antal af
öfver 70.
Denne man blef nu lärare för den unge lindbeck, som genast i
början vände sin båg till de medicinska studierna, ocb därför jämte
P. Hoffvenius och 4 andra år 1(349 undergick den i statuterna före
skrifna examen i de ämnen, öfver bvilka Franck föreläst. För år
1650 hafva vi ej kunnat anträffa någon redogörelse för föreläsningarna
häröfver, men 1651 befinnes Rudbeck hafva varit både 01. Stenii och
J. Francks åhörare för den senare i botanik. Några vidare före
läsningar synes R. ej hafva bevistat, men han hade under denna korta
studietid gjort så lysande anatomiska upptäckter, att han fick den äran
att vid en offentlig dissektion i April 1652 framlägga dem för själfva
den vettgiriga drottning Kristina och åtskilliga förnäma och lärde män.
Botaniska studier hade han också idkat med all framgång, och vid
samma tillfälle förevisade han för drottningen ett af honom förfärdi-
nica Baconica, Lond. 1661 1062. C. Merret, Pinax rerum Britannicarum contiriens
Vegetabilia, Animalia et Fossilia in bac insula rcperta, London 1667. S. Sibbald,
Scotia illnstrata sive prodromus Historiæ naturalis, Bdinb. 1684. J. Wagner, Historia
naturalis Helvetiæ curiosa, Turici 1680. Det förtjänar nämnas, att nästan samtidigt
härmed hade äfven Urban Hjärne fattat en plan, att under namn af ”Physica gencra
lis” utgifva ett arbete öfver Sveriges och Finlands alster ur alla tre naturens riken.
Inledningen till detta verk, hvartill stora samlingar gjordes, men som likväl ej full
bordades, finnes ännu i behåll bland Hjärnes i Upsala universitets-bibliotek förvarade
handskrifter.
450
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
