Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5 - Swederus, M. B.: Olof Rudbeck d. ä. hufvudsakligen betraktad i sin verksamhet som naturforskare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OLOF RUDBECK DEN ALDllfc.
gadt botaniskt planschverk öfver svenska växter hvilket troligen
är numera för alltid förloradt.
Till drottning Kristinas goda egenskaper hörde ett öppet öga för
vetenskaplig förtjänst och en öppen hand, då det gälde att under
stödja och befordra lofvande anlag. Hon såg genast att den tjugutvå
årige studenten var ämne till något stort och fattade därför beslut
att bereda honom tillfälle att genom resor i främmande länder och
vistelse vid deras förnämsta läroanstalter ytterligare öka sina redan
ådagalagda vackra insikter. Härom skrifver R. själf, då han långt
efteråt (1685) afgaf en berättelse om hvad han från sina första år vid
universitetet till dess bästa uträttat: ”Så hände mig den lyckan, at
jag uthi anatomien och rc herbaria want det renommée, at mine for
dom trogne præceptorer icke wägrade at infinna sig’ jämwäl med no
gon förundran uthi mina sectioner jempte mina disciplar. Ty hwad
jag genom min egen flijt och Gudz wälsignelse upfunnit hafwer uthi
anatomien och uthi botauicis, föruthan det scelcton venarum och ar
teriarum jag och på den tijden förfärdigade, hwilket nu sedan af S.
D. Hoffwcnio och androm afeopierat är, det wet allereda orbis litera
tus och denna nordiska Miuerva, H:s Maij:tt Drotning Christina, hwil
ken jemwäl uthi desse mine arbeten ett nådigst nöije fan.
Desse profwen förorsakade H:s M:tt Drotuing Christinam och genom
cancellarii befordring at kalla mig til hofwet på uogon tijd, at sedan
uthferda mig til fremmande landh, der at förbetra mig scrdeles in
botauicis.”
Innan Rudbeck emottog drottningens anbud, önskade han först
aflägga sitt medicinska disputationsprof, som också egde rum i Maj
månad 1652, då han till offentlig granskning framställde en afhandling
”de circulatione sanguinis.” Resan till utlandet blef dock uppskjuten
ännu ett år, och under denna tid lyckades R. ådraga sig den store riks
kanslern Axel Oxenstjeruas uppmärksamhet, då denne visiterade Up
sala universitet i slutet af Juni månad 1653, vid hvilket tillfälle R.
för honom fick framlägga sina förslag ”både på Theatrum Auatomi
cum, som då äruades byggias öfwer Scholen, och Hortum Botanicum
neder på Isslande.” Som R. då stod i begrepp att anträda resan till
utlandet, uppsköts likväl förverkligandet af dessa förslag, hvilka kans
lern synes hafva gillat, till hans återkomst.
Härefter begaf sig R. Till utlandet med ett understöd af 800 riks
daler från drottningen samt 200 rdr af Axel Oxenstjerna, och dess
utom hade han själf på kollegier och genom annat arbete hopspart
en summa till bestridandet af de utan tvifvel betydliga utgifterna för
denna färd. Resan stäldes till Holland, där han vistades omkring ett år.
Största delen af denna tid har han sannolikt tillbragt i Lcyden, som
då egde anseende af att vara ett af de aldra förnämsta universiteten i
Europa, och det ej minst för undervisningen i de ämnen, som voro
451
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
