Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5 - Literaturöfversikt - Naturvetenskaplig literatur vid Upsala universitets jubelfest 1877 - Hwass, Thorbjörn: Fristedt, R. F.: Johannis Franckenii Botanologia - Ehd.: Thomsen: The Relations between Ancient Russia and Scandinavia and the Origin of the Russian State
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITEHATUKÖPVJiRSIKT.
Härefter öfyergår förf. till själfva botauologin. Hittills endast förekom
raande under form af manuskript och såsom sådant troligen unikt, synes den
samma för Linné varit fullkomligt obekant och upptäcktes först i Upsala aka
demiska bibliotek i senare hälften af 1850-talet. Den utgöres af Francks
farmakoterapeutiska föreläsningar under åren 1640—41 och består af en pro
pedeutisk afdelning, innehållande allmän botanik, samt tvänne hufvudafdelnin
gar. Angående den propedeutiska afdelningen, utmärker sig densamma för
delaktigt genom sin hufvudsakligen empiriska riktning, ehuru Franck natur
ligen ej kunnat undgå att i någon mån skatta åt sin tids skolastiska upp
fattning af växtverlden. Hvad åter de båda hufvudafdelningarna beträffar,
sysselsätter sig den förra, ojämförligt större, med örterna och den senare med
träd och buskar, alt i alfabetisk ordning efter växtnamnen och utan botaniska
notiser. Hela framställningen är här särdeles redig med namnen på de när
mare 500 växtformer, som botanologin innehåller, i rubriker och under hvarje
namn växtens farmakodynaraik ofta i enlighet med dåtidens åskådning my
stisk och vidunderlig, kanske här och där förrådande en lätt anstrykning af
paracelsism, men terminologin såväl som åskådningssättet är hufvudsakligen
Galeni. Tillämpningar på läkarekallets utöfning äro öfver alt bifogade, lik
visst på de flesta ställen med uteslutande af receptformler.
Emellertid framgår af denna växtförteckning, att Francks åsikter i medi
cinen aldrig ensidigt anslutit sig till något visst partis utan tvärt om varit
temligeu själfständiga, samt att han vidare, såsom ordställningen flerestädes
angifver, ofta kommit till tvifvel rörande riktigheten af de satser, han med
delade, ehuru han såsom föreläsare naturligen haft till uppgift att framlägga
sin vetenskap sådan, som den under I7;de århundradet gestaltade sig. Det
säger sig själft, att de flesta af dessa satser länge sedan fallit för den veten
skapliga kritiken. Nomenklaturen i Francks botanologi är vida skild från
nutidens, och dess öfversättande till samtidens vetenskapliga språk måste hafva
kostat förf. ett otroligt arbete, helst som Franck härutinnan ej följde någon
särskild af IG:de århundradets patres botanici utan citerar öfver 70 skrift
ställare mest Dioscorides och stundom begagnar alldeles själfständig
namnbeteckning. De svårigheter förf. härvid haft att bekämpa vinna tillräck
lig belysning genom hans egna ord: ”Necessario igitur in altum mare veteris
synonymiæ botanicæ actus sum, cujus pericula non facile obliviscitur is, qui
diutius eum Huctibus ejus est luctatus.” De intressanta resultaten af dessa
forskningar på synonymik’ens område äro bifogade i form af noter, refererade
till hvarje växtnamn och utgöra, på samma gång som de betinga läsbarheten
af Francks arbete, ett värdefullt lexikon, till hvilket man vid studium af vår
botaniska och farmakologiska literatur under 17:de århundradets städse har
att gå tillbaka.
Arbetet, affattadt pä det språk, som bäst harmonierar med innehållet, det
latinska, utgör 140 kvartsidor.
Thorbjörn Hwass.
THOMSEN, The Relations between Aucient Russia and Scaudinavia and the
Origin of the Russian State. Vl+lso SS. Oxford and London. James Parker
and Co. 1877 8:o.
En fransk referent af H. Thomsens arbete anmärker inledningsvis, att
han behandlar ”un sujet qui est aujourd’hui ä I’ordre du jour de la polémique
scientifique.” Döma vi efter den svenska eller nordiska literaturen i ämnet,
innan H. Thomsens lilla intressanta bok ä nyo bragte det på tal, var det
längesedan frågan om den ryska statens uppkomst här stod på dagordningen.
475
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
