Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5 - Literaturöfversikt - Naturvetenskaplig literatur vid Upsala universitets jubelfest 1877 - V. W.: Swederus, M. B.: Botaniska trädgården i Upsala 1655-1807 - Hwass, Thorbjörn: Fristedt, R. F.: Johannis Franckenii Botanologia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
V. W.
NORDISK TIDSKRIFT.
material för studenterna. Upsala universitet egde sålunda vid den tiden en
institution om också i ringa skala som i vår tid är ett önskningsmål
ej blott för universiteten, utan till och med för vår hufvudstad. Redan Olof
lindbeck d. y. synes hafva haft tankar gående i nu antydda riktning. Fak
tiskt är åtminstone, enligt hvad Förf. upplyser, att en ”droraedarius” på R—s
tid länge underhölls i trädgården.
Redan Linné fann dock rätt snart, att platsen för botaniska trädgården
var i flera afseenden olämplig, då den nämligen dels var sumpig och dels
utsatt för de kalla nordanvindarne, hvilka hvarje år tillintetgjorde ett stort
antal af de fleråriga växterna. Men så länge L. ännu befann sig i sin kraf
tiga ålder, ersatte han dessa förluster till fullo genom att oupphörligt utifrån
anskaffa nya växter och frön. Under hans båda efterträdare, Linné den yngre
och C. P. Thunherg, började däremot trädgården så småningom att förfalla
och befanns slutligen genom sitt läge så olämplig för sitt ändamål, att man
begynte tänka på att anskaffa en bättre plats lör densamma. En sådan er
hölls också 1787 genom konung Gustaf lILs frikostiga välvilja i dåvarande
slottsträdgården; och år 1807, sedan den nuvarande botaniska trädgården in
vigts, upphörde den gamla, genom Rådbeck d. ä. och Linné så berömda bo
taniska trädgården att finnas till.
Då nu refererade arbete, förutom sitt rent historiskl-botaniska innehåll,
äfven innesluter talrika och intressanta bidrag till vår allmänna kulturhistoria,
så synes det mig vara väl förtjänt ej blott af fackmäns utan äfven af den
stora allmänhetens beaktande.
Joliannis Franckenii Botanologia, nu no primnm edita, præfatione liistorica, annotalio
nibus criticis, nomenclatura Linnæana, iffustrata a K,. F. FRISTEDT.
Ett ibland de värdefullaste bidragen till 1877 års jubeltryck har utan
tvifvel Prof. Fristedt lemnat genom utgifvandet och kommenterandet af en
bland våra äldsta och mera betydande skrifter af medicinskt innehåll, Francks
Botanologia, som han sålunda räddat undan förstörelsen och glömskan.
Efter en öfversikt öfver det sextonde och sjuttonde århundradets inga
lunda rikhaltiga, medicinska literatur, hvilken i enlighet med medicinens stånd
punkt under denna tid hufvudsakligen utgjordes af farmakologiska och farma
koterapeutiska skrifter, visar förf., hvilka betydande kontingenter såväl till om
fång som innehåll Franck till densamma lemnat samt särskildt, hurusom den
hittills såsom rent botanisk ansedda Specuhm botanieum är af farmakologisk
natur.
I en därpå följande teckning af Prof. Francks lif likasom af hans verk
samhet vid Upsala universitet åren 1624—151 framhåller förf. hans stora bety
delse för botaniken och tillerkänner honom både för hans åsikter om växternas
morfologi och fysiologi samt ännu mer för hans omfattande, först genom ”bo
tanologin” fullständigt kända kunskaper inom den deskriptiva botanikens om
råde med rätta namnet af Sveriges pater botanieus. Då emedlertid växternas
vetenskap i sin helhet under denna tid stod i intimt samband med farraako
login, har Franck, såsom man kunnat vänta och numera genom botanologin
ådagalagts, äfven här fylt sin plats såsom lärare, och då förf. dessutom an
tydt svårigheten att under den af fördomar uppfylda tid, i hvilken Franck
lefde, hålla anatomins studium uppe, liar han sålunda framstält dennes per
sonlighet i en sannare dager och skänkt ett rättvist erkännande åt hans af
både samtid och närmaste efterverld så mycket förkättrade verksamhet.
474
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
