Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5 - Literaturöfversikt - Nyblom, C. R.: Konsthistorisk literatur af C. R. Nyblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK TIDSKRIFT.
som en äkta konstnär uppfatta och sätta sig in i deras ande samt återgifva
den på ett fullt själfständigt sätt. Särskilt beaktansvärdt är det sätt, hvarpå
han i all dekoration hälst intog dc vackraste och mest karakteristiska bil
derna ur sitt hemlands växt- och djurverld, hvarvid uppfattningen, ehuru na
turalistisk, adlades af en ideal fläkt från antiken, hvarjämte den fina och så
oändligt svåra färgsammansättningen och rumfördelningen visade, huru nära
han kommit dem, som ännu häruti äro våra oupphinliga läromästare. Där
jämte var han en af de få nordiska konstnärer, som förstodo målningen al
fresco. Hans offentliga arbeten äro allmänt kända: universitetets förhall och
festsal, vissa delar af Thorvaldsens Museum m. m.; men vill man få en rätt
föreställning om vidden af Hilkers konst, så skall man -äfven se några af
de enskilda bostäder, som hans konst förädlat, och man skall då bättre
fatta, hvilken smakförädlande inverkan en man sådan som han måste åstad
komma.
Bland målare möta vi vidare dov som under förra århundradet var Dan
marks förnämste porträttör, den berömde Jens Juel, som så förträffligt låter
oss i sina bilder se en lefvande återgifning af sin samtid. För oss svenskar
har han ett eget intresse därigenom, att han i liliighet och kraft icke litet
liknar Alexander lloslin, ehuru denne gjort sitt fosterlands samtid färre tjän
ster än den danske målaren. Men den som sett lloslins porträtt af den Grill
ska familjen, hvilka finnas på Österby bruk i Upland, och känner Juel från
Köbenhavn, skall finna likheten rätt slående, äfven ora det måste medgifvas,
att lloslin är en mera betydande konstnär, särdeles däri, att han förstår både
framställa en hel figur och äfven samraankomponera flere sådana till ett helt
af lefvande art, något som författaren med rätta anmärker såsom en brist hos
lloslins danske samtida. Tvänne andra målare, som haft ännu större bety
delse för Danmarks konst, äro Lundbye och Marstrand. Den förre är sä godt
som okänd i Sverige, och han föll vid 30 års ålder i 1848 års krig såsom
dess allra första offer; men innan dess hade han redan skaffat sig ett aktadt
namn såsom konstnär, dels därigenom att han såsom djur- och landskaps
målare lärt en stor del af det efterkommande slägtet inse, hvilken skönhet
kan ligga i det allra enklaste motiv, i det som den nyare franska skolan
kallar ”nature intime”, dels ock därigenom att han, mestadels i motsats mot
dessa efterkommande visat sig förstå, hvad färg är, ty lika mycket som denna
Guds gäfva ibland saknas hos hans efterföljare, lika varm och glödande fram
trädde den hos honom själf, och i detta hänseende kan hans förtidiga död
icke nog beklagas som en verklig nationalförlust för vårt naboland. Hans
föredöme skulle vid en längre lifstid säkerligen ha verkat högst uppfriskande.
Marstrand, som var Luudbyes samtida, ehuru något äldre, och som hann
öfverlefva honom mer än tjugu år (han dog 1871), var en af dera, som kan
ske skulle behöft såsom tillägg något af Luudbyes öga för färgen. Men sä
hade han i gengäld andra Guds gåfvor, som mången färgvirtuos tyvärr sak
nar: en fantasi, så rik, ett minne för hvad han sett, så osvikligt, en kompo
sitionsförmåga, sä ovanlig, en humor i uppfattningen ända till det sista, så
lefvande, att han häri måste räknas till de mest begäfvade i vårt århundrade.
Främst visade sig dessa egenskaper i den improviserade pennteckningen, i
i hvilken mera flyktiga konstart Marstrand efterlemnat många tusen vittnes
börd om sitt egendomliga snille. Kändt är, att han därjämte var en af Dan
marks yppersta genremålare och såsom sådan målat den utan tvifvel yppersta
bild af Dalarnes folklif, som existerar, samt att han under sina sista år lyfte
sig till historiemåleriets höjder genom de ypperliga, monumentala väggmål
ningarna dels i Kristian lV:s kapell i Iloskildc domkyrka, dels i universitetets
festsal, af hvilka senare dock endast den mellersta, framställande universitetets
494
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
