Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6 - Swederus, M. B.: Olof Rudbeck d. ä. hufvudsakligen betraktad i sin verksamhet som naturforskare. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OLOF RUDBECK DEN ÄLDRE.
Vid åtskilliga växter har Rudbeck ditsatt ett tecken, som be
tyder ”afrita medh fergor”, och vid många andra står ordet ”aftryckt”.
Som dessa senare likväl icke återfinnas bland figurerna i de ännu i
behåll varande två första delarne af Campi Elysii, så ligger den giss
ningen nära, att flera planscher än de nu bibehållna verkligen varit
färdiga år 1702 och att de jämte mer än 7,000 trädformar blefvo lå
gornas rof olycksdagen den 16 Maj samma år. 01. Rudbecks an
teckningar i Bursers herbarium sluta i dess sista eller 25:te volym med
en uppräkning af ännu oritade växter, till antalet 1,211, som seder
mera skulle kopieras ur alla växtsamlingens delar. Det torde också
förtjäna nämnas, att de växter, som tillhöra denna volym, efteråt hafva
erhållit nyare benämningar egenhändigt ditskrifna af C. Linnæus, un
der hvars presidium stud. Roland Martin år 1745 om dem utgaf en
afhandling med titel ”Plantæ Martino-Burserianæ”.
Vi hafva egnat en utförligare redogörelse åt tillkomsten af Campi
Elysii, dels emedan de handskrifter, hvarpå densamma hvilar, aldrig
förut varit offentliggjorda, och dels hvilket är det förnämsta för
att söka uppvisa, med hvilka svårigheter af nästan alla slag Rudbeck
hade att kämpa samt huru hans fosterlandskärlek, snille och fyndighet
visste att öfvervinna dem och omsider satte honom i stånd att i all
mänhetens händer lemna åtminstone början af detta storartadt tänkta
och prydligt utförda verk. Med detta, liksom med alla sina arbeten,
afsåg han icke sin egen ära, utan hans ädla och stora syftemål var
endast att bryta väg för forskningen på vetandets omätliga fält, och
därjämte hyste han den fosterländska önskan, att inom vetenskapens
verld söka lyfta det fattiga Sverige till samma höjd af stormakt, som
det. innehade inom den politiska. Hans glada förtröstan, att detta
ståtliga arbete skulle höja fäderneslandets anseende öfver hela det bil
dade Europa framlyser på många ställen i hans bref, och det var ej
fåfänga, utan den varmaste fosterlandskärlek, som dikterade dessa hans
ord till grefve Bengt Oxenstjerna, att ”aldrigh literatus orbis trot att
af Ultimo Septeutrione skulle et så kostbart wärk utkomma, hwilket
intet ringa ära lärer wara för wårt k. fäderneslandh”.
Öfvergår man till en närmare granskning af innehållet i dessa
båda delar af Campi Elysii, så inlcdes den andra eller först utkomna
volymen af ett företal på latin och svenska, hvaraf här nedan med
delas det senare i sin helhet, och det så mycket häldre, som det
lemnar en öfverblick öfver arbetets tillkomst, uppställning och syfte
mål, som Rudbeck skildrar med följande ord:
”Orsaken att theu andre delen eller boken är nu först i trycket
uthkommen förr än den första delen af Glysiswald, som innehåller
alla örter, hwilcka uti Upsala academiens trägård, så ock andra utom
lands stora konungars, herrars och furstars samt andre lärde och för
nähme mäns trägårdar linnes, hwilka äro begirige at them besåå med
559
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
