Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7 - Montelius, Oscar: Schliemanns upptäckter i Mykenæ och deras betydelse för den förhistoriska fornforskningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SCLHLIEMANNS UPPTÄCKT EU I MYKENÆ.
svenska fots höjd och lika stor diameter, samt till formen påminner
om en bikupa, finnes ett mindre, fyrkantigt, i klippan uthugget rum,
hvilket liksom det förra saknar hvarje annan belysning än den som
kan inkomma genom dörren. Golfvct i båda rummen utgöres af
själfva klippan. I hvar och en af de stenar, som bilda hvalfvet, från
den fjärde raden uppåt, finnas två borrade hål, och i flera af dessa hål
sitta ännu bronsnaglar (af 88 % koppar och 12 % tenn). Det torde ej
lida något tvifvel, att dessa naglar en gång fasthållit bronsplåtar som
täckt hvalfvets insida, och i general Gordons samling i Skotland lära
också bitar icke blott af bronsnaglar utan äfven af några bronsplåtar
från Atreus’ skattkammare förvaras. Hos Homeros och andra grekiska
författare finnas skildringar af byggnader, hvilkas väggar voro täckta
med glänsande brons, en från Asien införd lyx.
Då afbildningar och beskrifningar af Atreus’ skattkammare flere
gånger och i lätt tillgängliga arbeten lemnats, bchöfva vi ej nu uppe
hålla oss med en utförligare skildring af denna i många fall märkliga
byggnad, dess egendomliga hvalfkonstruktion och de halfkolonner som
fordom stått vid ingången: dock bör kanske uppmärksamheten riktas
på en iakttagelse, som "Schliemann gjort vid gräfning i den mindre,
fyrkantiga kammaren. ”Jag fann i midten, säger han, en rund fördjup
ning, i form af ett mycket stort tvättfat, 1 fot 9 tum (engelskt mått)
djup och 3 fot 4 tum i diameter. Nära därintill fann jag några stora
arbetade kalkstenar, hvilka synas angifva, att något monument en gång
funnits i donna kammare, ty i annat fall är deras härvaro oförklarlig”.
Kunna dessa stenar måhända vara lemningar af en sarkofag? Ty det
torde väl ej lida något tvifvel, att Atreus’ skattkammare, ehuru redan
Pausanias i andra århundradet efter Kr. vid sin beskrifning af Myke
næs ruiner kallar den så, varit en graf, liksom de andra fornminnen
af samma eller liknande slag hvilka äro kända i Grekland och några
andra länder.
Långt innan S-chlicmanu började sina undersökningar i Mykenæ,
var Atreus’ skattkammare, eller ”Agamemnons graf” såsom den kring
boende befolkningen också lår kalla den, utplundrad. Det skall
hafva skett i början af detta århundrade, på föranstaltande af den då
varande turkiske ståthållaren pä Peloponuesos, Vcli pascha. Schlie
mann meddelar en af professor Pyrlas i Aten för omkring tjugu år
sedan i en tidningsuppsats lemnad beskrifning af hvad Yeli paschas
arbetare härvid funnit. ”När de hade (troligen i gången framför dörren)
gräft sig ned till ett djup af tre famnar, gingo de med tillhjälp
af en stege ued i det inre af domen (det hvälfda rummet) och på
träffade där en stor mängd gamla grafvar som öppnades, hvarvid
de i dem funno ben betäckta med guld, som utan tvifvel härrörde
från de guldstickade kläderna. De funno där äfven andra guld- och
silfverprydnader, äfvensom dyrbara stenar i form af gemmer, ehuru
653
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
