Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7 - Montelius, Oscar: Schliemanns upptäckter i Mykenæ och deras betydelse för den förhistoriska fornforskningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SCHLIEMANNS UPPTÄCKTER T MYKENÆ.
emellertid frågan om förhållandet mellan bronsålderns minnen i Grek
land och i Norden och om det inflytande, som från det förra landet
medelbart eller omedelbart kan hafva utöfvats på norra Europa under
denna aflägsna tid. Då denna tidskrifts plan naturligtvis ej medgifver
oss att här ingå på en utförlig redogörelse för denna vigtiga frågas
nuvarande ståndpunkt, måste vi inskränka oss till några få allmännare
betraktelser.
Studiet af den europeiska bronsåldern hade redan, innan Schlie
mann började sina undersökningar i Mykenæ, gjort det otvifvelaktigt,
att Europa vid bronsålderns början, liksom sedan så ofta under den
historiska tiden mottagit frön till en högre odling från Orienten, samt
att de nuvarande grekiskt-turkiska länderna i Europa på grund af sitt
fördelaktiga läge i förhållande både till Asien och Egypten först mot
tagit dessa frön, hvilka sedan därifrån småningom spridt sig öfver vår
vcrldsdel. Fynden i Mykenæ hafva bekräftat denna åsikt. Oaktadt
Schliemanns gräfningar i Troas, som äfven där bragt i dagen talrika
lemningar från bronsåldern, känner man visserligen föga om minnena
från denna tid i Asien, men så mycket är tydligt, att de ega stor
frändskap med dem på Pcloponnesos, hvilka.å sin sida tydligen stå i
historiskt samband med bronsålderns minnen i det öfriga Europa.
En jämförelse särskilt mellan bronsåldern i Norden och den i
Grekland, sådan vi genom Schliemann lärt känna denna, visar å ena
sidan den likheten, att i båda länderna alla vapen och verktyg voro
af brons och sten, att järn eller stål ännu ej användes därtill, samt
att man i båda länderna ännu var alldeles obekant med skrifkonsf
och mynt, med konsten att löda bronsen m. m. Men å den andra
sidan ter sig en ganska vigtig olikhet däri, att man i Grekland redan
hade både silfver och glas, om ock det senare ännu ej användes till
kärl; båda dessa ämnen voro däremot under hela bronsåldern alldeles
okända i Norden. Hvad de i Mykenæ funna arbetena beträffar, hafva
vi redan nämnt, att dc i allmänhet och särskilt i afseen.de på formen
afvika från de nordiska, men vi böra tillägga, att flere sirater äro
gemensamma. Detta gäller ej allena om de hos oss egentligen under
bronsålderns äldre del använda spiralerna utan ock om sirater (se t,
ex. f. 8), som i våra trakter ej visa sig förr än under bronsålderns
senare del. Härvid bör dock ej förgätas, att bronsåldern möjligen ej
börjat hos oss förr, än den redan var nära sitt slut i Grekland.
Ett af dc vigtigastc resultat som den förhistoriska fornforskuingen
vunnit af Schliemanns undersökningar i Mykenæ är den närmare
kännedom man därigenom erhållit om den förbindelse, hyari Grekland
redan då stod med de äldre kulturländerna i Orienten, och särskilt
med Egypten. Den grekiska sagan hade visserligen bevarat dunkla
minnen af en sådan förbindelse, såsom då hon berättade, att några af
Greklands älsta städer grundats af konungar komna från Egypten.
675
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
