Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7 - Literaturöfversikt - Noreen, Adolf: Geete, Robert: Um styrilsi konunga ok höfþinga. Normaliserad upplaga - Naturvetenskaplig literatur vid Upsala universitets jubelfest 1877 - G. L.: Thalén, Rob.: Sur la recherche des mines de fer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Adolf Novem.
LITEEATURÖFVEUSIKT.
betingade pris med all sin billighet tvifvelsutan kommer att hindra arbetet
från att vinna den stora spridning, det borde erhålla. Vi hoppas därför, att
förläggarne rätt snart föranstalta om en billigare upplaga, hvilken i synnerhet
vid våra universitet komme att få stor spridning och afhjälpa ett länge kändt
behof.
Naturvetenskaplig literatur vid Upsala Universitets jubelfest 1877.
UOl3. THALÉN, Sur la recherche des mines de fer å Paide de mesures mague
tiques. (Présenté ä la Sociétc royale des Sciences d’Upsal le 7 Avril 1877).
De svenska järnmalmerna förekomma vanligen i linsformiga, isolerade
körtlar, som i nästan lodrät ställning stå inbäddade i lager af andra bärgarter.
Ofta nog nå dessa malmsamlingar ej upp i dagen och vore därför svåra att
anträffa, så vida de ej i de flesta fall i högre eller lägre grad ägde magne
tiska egenskaper. På grund af jordmagnetismens inducerande verkan förhåller
sig följaktligen en sådan malmkörtel liksom en väldig magnet, vänd med
sydändan uppåt, och dess tillvaro kan således lätt upptäckas från jordytan
medelst en liten i alla riktningar rörlig magnetnål. Grufkompassen, som i
hufvudsak består af en sådan nål, har också sedan lång tid tillbaka användts
i detta syfte.
Vanligen är man dock ej tillfreds med att blott kunna konstatera när
varon af en malmmassa, utan man önskar äfven närmare lära känna dess läge
och utsträckning för att däraf kunna bedöma, huru brytningen lämpligast bör
företagas. Men pä dylika frågor lemuar grufkompassen endast föga tillförlit
liga svar. Behofvet af större noggrauhet i detta hänseende har därför fram
kallat förslaget, att undersöka järnmalmfalt medelst magnetiska mätningar af
samma art, som de, hvilka sedan Gauss’ tid användts för bestämmandet af den
allmänna jordmagnetiska kraften. Denna idé, först uttalad af Prof. A. J. Ång
ström, ehuru blott antydningsvis och ej i skrift, har af Prof. Thalén utbildats
till en verklig metod, i det att han angifvit, dels huru mätningarna ändamåls
enligast böra anordnas, dels och framför alt huru man på fördelaktigaste sätt
skall kunna tillgodogöra sig de insamlade observationerna. Resultaten af sina
undersökningar på detta område har han framlagt i en följd af uppsatser, pu
blicerade för några år sedan *), samt nu senast i föreliggande afhandling.
Metoden har redan blifvit praktiskt pröfvad såväl vid undersökning af
förut bearbetade gruffält som af nya mahnanledningar och därvid visat sig
vara af stor användbarhet. Tilläggas bör, att densamma har sin tillämpning
för malmer af äfven andra metaller än järn, såsom koppar, nickel, kobolt,
m. fl., under förutsättning att dessa malmer äga magnetiska egenskaper, hvilket
ej sällan är förhållandet. Metoden är i korthet följande.
Genom mätningar i punkter, fördelade öfver hela malmfältet, ju flera
desto bättre, bestämmes riktningen och styrkan af den verkande magnetiska
kraften, och ur dessa data härledas sedan genom mycket enkla konstruktioner
och beräkningar läget af den punkt, hvarunder den egentliga raalmstockcn
befinner sig, malmmassans djup under jordytan, dess ungefärliga sträckning
*) Öfversigt af K. Vet.-Akad. Förh. 1874, N:s 2, 5 och 8. Jämför en uppsats af Prof.
Daug i samma öfversigt 1874, N:o 5.
683
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
