Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7 - Literaturöfversikt - Naturvetenskaplig literatur vid Upsala universitets jubelfest 1877 - G. L.: Thalén, Rob.: Sur la recherche des mines de fer - L. F. N.: Atterberg, Albert, Widman, Oskar: Ueber das γ-Dichlornaphtalin und seine Derivate
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
G. L.
NORDISK TIDSKRIFT.
och storlek, med ett ord alt, man behöfver känna för att med framgång bc
drifva brytningen.
Mätningsinstrumcntet liknar den vanliga magnetiska teodoliten, men med
betydliga förenklingar, möjliga därigenom, att här vida mindre noggranhet
erfordras i följd af de starka lokala variationerna i magnetismen, än där den
allmänna jordmagnetismen ensam är förhanden.
De regler, som vid observationernas användning tillämpas, hafva erhållits
genom betraktelser af öfvervägande matematisk natur, bekräftade af talrika
upplysande experiment. Ursprungligen äro de afsedda för det enkla fall, att
jordytan vore ett horizontelt plan och malmmassan en smal, vertikal cylinder,
ett antagande, som ej synnerligen afviker från verkligheten på grund af den
upprätta ställning, raalrakörtlarne vanligen intaga. Också har erfarenheten,
såsom nyss nämdes, redan till fullo gifvit vid handen, att dessa regler mycket
väl låta tillämpa sig äfven på de mera invecklade fall, som förekomma i na
turen. Härvid är dock en omständighet att beakta. I det antagna enkla
fallet kunna alla nödiga upplysningar erhållas ur ett fåtal observationer, men
vid undersökningar af verkliga malmfält är förhållandet ett annat. Där före
finnas naturligtvis alltid åtskilliga oregelbundenheter i malmmassans fördelning,
som göra det behöfiigt att utföra ett större antal öfver hela fältet fördelade
mätningar för att erhålla den önskade öfversikten. Af liknande skäl förordas
äfven, såsom ofvan nämdes, att i de särskilda punkterna bestämma den mag
netiska kraftens både riktning och styrka. Nödvändigt är detta visserligen
ej, ty iakttagelser af t. ex. kraftens horizontela komponent eller af inklinatio
nen bilda hvar för sig ett tillräckligt underlag för alla behöfiiga beräkningar,
men genom användandet af båda slagen af observationer, vinner man dels en
god kontroll, dels kunna genom deras lämpliga kombinering nya resultat af
intresse erhållas.
1 sin senaste afhandling i detta ämne, hvars titel vi i början anfört, har
Prof. T. i ett sammanhang härledt alla de regler, som vid mätningarnas till
godogörande äro att tillämpa. Förf. har i denna framställning, sannolikt för
att ernå så stor enkelhet och åskådlighet som möjligt, användt en mera syn
tetisk metod, än den, som förekommer i de föregående uppsatserna. De redan
i dessa meddelade resultaten erhålla här en ytterligare utredning, och därjämte
hafva åtskilliga ej ovigtiga tillägg blifvit gjorda, som belysa frågan från nya
synpunkter.
Den reda och klarhet i framställningssättet, som, i allmänhet utmär
kande för Prof. T:s författareskap, äfven återfinnes i föreliggande afhandling,
bör vara af särskildt värde i ett arbete, hvilket, såsom detta, jämte sitt teo
retiska intresse har ett praktiskt syfte och således vänder sig till en större
krets af läsare, än hvad ett rent vetenskapligt arbete af liknande art kan
påräkna.
ALBERT ATTERBERG und OSKAR WIDMAN: Ueber das γ-Dichlornaphtalin und
seine Derivate.
Genom en serie undersökningar, som under de tre sista åren blifvit ut
förda å Upsala universitets kemiska laboratorium hafva väsentliga bidrag
blifvit lemnade till kännedom om kolvätet naftalin: CIO II8, hufvudsakligen
hvad dess klorföreningar beträffar. Visserligen hade dessa redan för lång tid
tillbaka utgjort föremål för den skarpsinnige franske kemisten Laurent’s ar
beten, men det har tyvärr visat sig att, till följd af de mindre utvecklade
arbetsmetoder, hvaröfver vetenskapen på den tiden förfogade, många bland de
684
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
