Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7 - Literaturöfversikt - Naturvetenskaplig literatur vid Upsala universitets jubelfest 1877 - P. H.: Bergman, F. A. G.: Om Sveriges folksjukdomar. Frossan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK TIDSKRIFT.
samband med läran om hennes orsaker. Författaren undersöker också icke
blott förekomsten i Sverige af frossan i allmänhet och därefter de särskilda
former af denna sjukdom, som i vårt land uppträda, utan han använder äfven
i sin afhandlings sista del de fakta, han genom sin föregående mödosamma
och noggranna undersökning vunnit, till att gifva en ny och intressant be
lysning af denna folksjukdoms orsaker.
För att bestämma den i fråga varande sjukdomens geografiska utbredning,
undersöker han dess förekomst i alla Sveriges särskilda landskap och meddelar
en karta öfver frossans endemiska utbredning i vårt land. De svenska orter,
där frossan härskar såsom endemisk sjukdom, så att hon där årligen före
kommer, bilda trenne grupper, nämligen: 1) Sveriges östra kust från Torhamn
i östra delen af Blekinge till Hudiksvall eller till inemot den 62 breddgraden,
synnerligast i Stranda, Oskarshamns och Tjusts provincialläkaredistrikt af
Kalmar län; 2) omgifningarna kring de stora insjöarne i mellersta delen af
riket, i synnerhet kring Mälaren och Vänern samt fordom äfven kring Hjäl
maren; slutligen 3) omgifningarna af vissa åars och elfvars mynningar och
nedre lopp, såsom Helgaån, Götaelf och Angermannaelfveu och dessutom
trakten kring åtskilliga åmynningar, som redan omfattas af de tvänne före
gående kategorierna, såsom kring utloppet af Ljungbyån, Emmån, Gafvelån,
Sagån, Svartån, Kolbäcksån, Klarelfven m. fl. Fria från endemisk frossfeber
äro deremot: 1) landet norr om mellersta låglandsbdltet, Norrland utom
Gestrikland och Helsingland —, Dalarne, Värmland, utom kustlandet vid
Vänern samt Västmanlands bärgslag; 2) det-södra höglandet, Jönköpings
och Växiö län samt största delen af Västergötland; 3) hela Sveriges västra,
kust med undantag af Göteborg och dess omgifningar. Men äfven dessa
delar af värt land kunna med undantag af Lappland, Jämtland och Härje
dalen uppsökas af frossan, då hon härjar epidemiskt. Vid sådana tillfällen
kan sjukdomen, ehuru med växlande frekvens, fortfara i flera år, och dessa
årsföljder benämner författaren frossperioder. En sådan omfattar flere, till
ort och tid mer eller mindre tydligt skilda epidemier, och tvänne särskilda
kartor åskådliggöra flere frossepidemiers olika utbredning i Sverige. Ur en
af författaren uppstäld tabell framgår det för frossans orsakslära mycket an
märkningsvärda förhållandet, att frossperioderna hos oss ända sedan slutet af
17 seklet alltid föregåtts af dylika perioder på den europeiska kontinenten,
Han visar också huru i dessa frossperioder framträda tvänne olika slag af
frossfrekvensens växlingar, nämligen dels ett till- och aftagande af den ende
miska frossfrekvensen å landets frossörter, hvilket man äfven mellan fross
perioderna i viss mon kan iakttaga, dels äfven ett frossans mer eller mindre
betydliga epidemiska kringvandrande i landet. Detta författarens stränga
skiljande mellan frossans endemiska och epidemiska utbredning i Sverige gifver
en skarpare precision åt de mer speciella undersökningsfrågor, som han före
tagit sig att behandla. Den frågan t. ex., i hvad mon områdena för frossans
utbredning inom Sverige i stort sedt undergått förändringar, besvaras icke
blott därmed, att sjukdomen i förra århundraden mer härjade i inre delar af
södra Sverige, men att den däremot i vårt århundrade sträckt sig utefter
östra kusten längre norrut, utan äfven så, att den förändring inträdt i frossans
geografiska utbredning i vårt land, att området för hennes endemiska upp
trädande mer och mer inskränkts, under det att däremot området för hennes
epidemiska härjande utvidgats. Författaren egnar äfven en mycket noggran
undersökning åt frossfrekvensens växlingar i Sverige efter de olika årstiderna
samt efter de sjukes olika ålder, kön och lefnadssätt.
I arbetets andra kapitel afhandlas de särskilda former af frossa, som i
Sverige förekomma. Mycket meddelas här, som är af vigt för frossans epide-
688
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
