Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7 - Literaturöfversikt - Naturvetenskaplig literatur vid Upsala universitets jubelfest 1877 - P. H.: Bergman, F. A. G.: Om Sveriges folksjukdomar. Frossan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nordisk Tidskrift. 1878. 47
LITERATURÖFVEKSIKT.
miologi, men det knappa utrymmet tillåter ej nu något utdrag därur. Endast
det vilja vi här framhålla, att författaren skänker en väl förtjänt uppmärk
samhet åt den svårare, i sydliga länder oftare än i nordliga förekommande,
remittenta malariafebern. Denna i Sverige vanligen s. k. angustifeber var
förr endemisk vid Mälarens stränder och är nu mer företrädesvis inhemsk
endast i vår svåraste frossort, norra delen af Kalmar län utmed Östersjön.
Men författaren visar, hvilket är af stor vigt för sjukdomens igenkännande
och behandling, att denna, med andra febrar lätt förvexlade, frossa kan under
frossperioder epidemiskt uppträda på flera olika ställen i vårt land.
Författarens undersökningar om frossans orsaker gifva dels bekräftelser
åt flere äldre åsigter härom, dels åtskilliga nya och vigtiga synpunkter för
uppfattningen af detta ämne. Det är bekant, att en viss grad af medelvärme
hos mark och luft anses nödvändig för att frossan skall kunna uppträda på
en ort, oeh det lägsta gradtal af medelvärme frossan för sin uppkomst i Sverige
fordrar, är för året 3 och hvilket synes vara af större betydelse för
sommaren nära 14. Undersökningen af de svenska frossörternas beskaffenhet
talar bestämdt för det gamla antagandet, att sjukdomens tillvaro och utbred
ning sammanhänger med förhållanden, som röra markens fuktighet, porositet
och rikedom på mylla. Så t. ex. är frossans frekvens större åde norra,
öfver hufvud taget mera långgrunda och bördiga Mälarstränderna än å de
södra, som oftare äro klippiga och branta. Hon trifves bättre på den lösa
alfven i många delar af Kalmar län, än på den täta leran i Skåne, hemsöker
i all synnerhet omgifningen af åmynningarna, hvilka trakter bildats af det lösa
slam, flodvattnet medfört, och hon utvecklar sig till farsot endast under de
år, då vattenståndet i de stora reservoarerna betydligt nedgått under den
vanliga höjden med den påföljd, att eljest vattendränkta dymarker blottats
oeh utsatts för friare lufttillträde, hvarigenom en rikligare mängd kärr- och
sjöväxter hemfallit åt förruttnelse. Alla dessa fakta bestyrkas genom en riklig
mängd af utdrag ur läkares ämbetsberättelser från rikets olika land
skap. Genom en sammanställning af Mälarens vattenhöjd i Stockholm och
sommarens medeltemperatur åren 1801—73 visar författaren, att hvar och en
af de fem frossperioder, som under detta århundrade inträffat i Sverige, hafva
föregåtts af något _år med ovanligt riklig nederbörd och högt vattenstånd,
hvarpå plägat följa ett eller annat för ovanligt hög sommartemperatur utmärkt
år, under hvilket frossperioden tagit sin början. Åfvcn i Sverige kunna flera
exempel framdragas, som visa, huru den lokala frossfrekvensen kan till- eller
aftaga i följd af sjösänkningar, utdikningar o. d., men med rätta varnas för
de misstag, som vanligtvis begås vid bedömandet af dylika åtgärders inverkan
på helsotillståndet. Såsom resultat af någon sådan åtgärd förklarar man näm
ligen ofta frossfrekvensens minskning på en ort, ehuru ett närmare skärskå
dande af förhållandena visar, att denna minskning icke sällan berott på orsaker,
som varit gemensamma för större delar af vårt land.
Det har länge varit bekant, att den del af året, hvars rådande tempe
ratur- nederbörds- och andra förhållanden borde vara mest fördelaktiga för
frossans uppkomst, eller högsommaren, då jordvärmen är störst, har att upp
visa det minsta antalet frossjukdorasfall, men att däremot dessa sjukdomsfalls
maxima falla inom årstider, som sakna de vilkor, den föregående undersök
ningen visat vara för frossans framträdande erforderliga, nämligen inom hösten
och våren. Denna iakttagelse har gifvit författaren anledning att undersöka,
huru läng den tid plägar vara, som förflyter mellan sjukdomsorsakens första
inverkan på menniskokroppen och själfva sjukdomens utbrott. Han har där
vid bland annat funnit, att folk från Dalarne där frossan aldrig utom vid
allmänna epidemier förekommer hos den hemma kvarblifvande befolkningen
689
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
