Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7 - Literaturöfversikt - Naturvetenskaplig literatur vid Upsala universitets jubelfest 1877 - Bergman, Gustaf: Hjelt, Otto E. A.: Carl von Linné som läkare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITERATURÖFVERSIKT.
sakligen var af betydelse för vetenskapen under ett redan förgånget skifte af
dess utveckling, sä saknas dock icke sådant, hvarför jämväl nutidens medicin
måste ihägkomma Linné med tacksamhet. Mera tackskyldig är honom dock
medicinen i Sverige särskilt. Ty högt måste det gagn anslås, som Linné
gjorde vårt land genom populär-medicinsk författareverksamhet, genom sitt in
tresse för och sina uttalanden öfver så väl särskilda hygieniska frågor som
veterinärmedicinen i landet, genom anvisningar på inhemska medicinalväxter,
som med fördel kunde ersätta utländska m. m., men framför alt annat genom
uppammande (gemensamt med embetsbrodern Rosenstein) af en hel skara ut
märkte läkare. En så nitisk, för sitt kall dugande, med vaket vetenskapligt
intresse och goda studier utrustad läkarekår hade väl aldrig förr, om ej under
Hoffvenii dagar, i Sverige utbildats.
De nu antydda olika sidor af Linnés betydelse för så väl den medicinska
vetenskapens utveckling i allmänhet som ock särskildt medicinens framsteg i
Sverige äro af förf. framhållna i den föreliggande minnesskriften. Denna sön
derfaller i tvänne afdelningar. I den förra tecknar förf. »Linné som läkare
och universitetslärare» och i den senare gör han en framställning af, hvad han
benämner, »Linnés medicinska system». Såsom material till detta arbete hafva
tjänat dels Linnés egna talrika skrifter, dels hans tryckta och otryckta bref
växling, dels slutligen åtskilliga handlingar tillhörande consistorii acadcmici
och medicinska fakultetens i LTpsala arkiv. I första afdelningen af sin skrift
anmärker förf., att »ehuru Linnés namn, hans arbete och hans ära tillhör hög
skolan i Upsala, man likväl måste vid bedömandet af hans vetenskapliga ut
veckling icke glömma att äfven universitetet i Lund räknat honom bland sina
söner» J). Förf. omtalar därefter Linnés första öden i Upsala, hans för honom
personligen så betydelsefulla resa till Dalarne år 1734, hans utrikes resa och
vistelse i Holland, den utomordentliga uppmärksamhet, som han där väckte,
hans framgång såsom praktisk läkare i Stockholm, hans anställning omsider
såsom professor vid medicinska fakulteten i Upsala, de akademiska stridigheter,
som hade föregått denna hans befordran, slutligen hans under 37 år fortsatta
akademiska lärareverksamhet; alt saker, som visserligen redan flere gånger
förut blifvit af olika författare berättade, men hvarom man dock alltid med
nöje hörer ånyo, då framställningen, såsom här är fallet, grundar sig på stu
dium af själfva källorna, och till följd däraf är egnad att i någon mån sprida
ny eller klarare belysning öfver åtminstone en eller annan del af ämnet.
De medicinska specialdiscipliner, hvilka jämte botanik och naturalhistoria
tillhörde Linnés professur, voro materia rnedica, semiotik och dietetik, eller efter
nu vanliga benämningar farmakologi, allmän patologi (viss del deraf) samt hygien.
1 botanik och naturalhistoria undervisade Linné företrädesvis under våren och
sommaren, då han äfven företog sina så omtyckta och beryktade exkursioner i
trakten af Upsala. Ät de ofvan nämnda mera rent medicinska läroämnena åter
anslog L. vanligtvis hösten och vintern. Bekant är den oerhördt stora tillströmning
af lärjungar, hvaråt Linné hade att fägna sig. Denna tillströmning gälde icke
blott Linnés botaniska utan äfven hans medicinska föreläsningar. 1 synnerhet
voro föreläsningarna öfver dietetik talrikt besökta. Själf uppgifver L. år 1743
åttingen professor i Upsala på 60’ år d. v. s. sedan Olof lindbeck den äldres
oeh Pehr Hoffvenii tid haft så stort antal åhörare, som nu samlades i hans
lärosal. Hjelt uttalar härvid den förmodan, att jämväl efter Linnés tid ieke
någon med. professor i Sverige haft så talrik åhörarekrets som Linné, en för
modan, som icke torde vara öfverdrifveu. Af de få förteckningar på Linnés
*) Linne inskrefs som student i Lund år 1727 ock lemnade detta universitetet våren
1728.
693
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
