Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7 - Literaturöfversikt - Naturvetenskaplig literatur vid Upsala universitets jubelfest 1877 - P. H.: Bergman, F. A. G.: Om Sveriges folksjukdomar. Frossan - Bergman, Gustaf: Hjelt, Otto E. A.: Carl von Linné som läkare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
P
. IT.
NORDISK TIDSKRIFT.
panderaier, som notoriskt föregåtts af ovanligt stor frossfrekvens i Södra
Amerika, såsom åren 1794, 1826 och 1846. Slutligen blir den omförmälda
öfre passadvinden ännu mer misstänkt att vara bärare af frossans infektions
ämne, då man känner, att Siroccon, som enligt Dove ingalunda är en afri
kansk, utan egentligen en västindisk eller sydamerikansk vind, omedelbart
efter sitt uppträdande i Italien framkallar frossfarsot äfven i dc trakter af
landet, där frossjukdomen eljest icke förekommer,
Utrymmet tillåter oss icke att göra denna anmälan af dr Bergmans
arbete vidlyftigare. Men det anförda torde vara nog för att visa, det för
fattaren lyckats att genom kritisk användning af ett rikt och hittills nästan
obegagnadt material skänka ät frossjukdoraens, redan förut så mycket bearbetade,
etiologi icke blott nya och öfverraskande synpunkter utan äfven åsikter
med progressivt innehåll, hvilka att döma af det uppseende, hans arbete väckt
hos fackmän i utlandet, utan tvifvel komma att ytterligare pröfvas inför den
epidemiologiska erfarenheten äfven från andra länder. Under tiden framställa
vi från fosterländsk synpunkt den lifiiga önskan, att inga yttre omständig
heter måtte lägga oöfvervinneliga hinder i vägen för fortgången af författarens
mödosamma arbete ”Om Sveriges folksjukdomar”; ty för ingen vän af Sveriges
deltagande i arbetet på vår tids stora vetenskapliga frågor kan det vara lik
giltigt, om en så rik skatt af mer än hundraårig erfarenhet, ett så storartadt
epidemiologiskt material, som det hvilket generationer efter generationer af
Sveriges läkare under sin mödosamma praktiska verksamhet sammanhopat från
skilda delar af vårt vidsträckta land, fortfarande skall ligga obegagnadt eller
erhålla en så nitisk, samvetsgrann och insiktsfull bearbetning som dr Bergmans.
OTTO E. A. HJELT, Carl von Linné som Läkare och lians betydelse för don
Medicinska Vetenskapen i Sverige. Helsningsskrift, som med anledning af fyra
hundraåriga Jubelfesten den 5 Sept. 1877 vördsamt tillegnas Kongl. Universitetet i Up
sala ä Finska Vetenslcapssocietetens vägnar, Helsingfors 1877.
Ett sekel är gånget sedan Linné lade ned den fackla, hvarmed han un
der mer än fyra decennier med förut ej anad klarhet upplyste den deskriptiva
naturforskningens områden. Betydelsen af hans verksamhet, hvad framför alt
botaniken och delvis äfven zoologien och mineralogien vidkommer, har oek länge
och allmänt varit erkänd. Men hvad Linné därjämte hann uträtta till medi
cinens båtnad synes ända hittills blifvit alltför mycket förbisedt, ja, århundra
det igenom fått nästan helt och hållet fördunklas af hans öfriga ära. Sä
mycket mer på sin plats var då att därom erinrades vid det tillfälle, då i
Sverige minnet firades af det universitets bedrifter i odlingens tjänst, där
Linné hade verkat. En alldeles särskild betydelse fick ock denna erinran ge
nom den karaktär hvari den frambars. Ty det var »såsom uttryck af en lifligt
närd önskan hos lTpsala Universitets finska vänner, att i någon mån kunna
återgälda den skuld, i hvilken naturforskningen och läkarekonsten äfven i Fin
land stå till Linnés minne», som förf. Professoren O. Hjelt i Helsingfors ön
skade att hans skrift skulle eraottagas.
Det var en gifven sak alt en man med så rik och omfattande snillebe
gåfning, med sådan kärlek och nit för vetenskap och undervisning som Linné
icke kunde innehafva en lärostol och år efter år föredraga en disciplin utan att
genom klarare framställning af denna disciplin, nya idéer eller egna iakttagelser
och undersökningar rikta och föra densamma framåt. Och om än det mesta
af hvad Linné i detta afseende såsom medicine professor uträttade hufvud-
692
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
