- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri / 1878 /
698

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7 - Literaturöfversikt - Naturvetenskaplig literatur vid Upsala universitets jubelfest 1877 - —s: Tullberg, Tycho: Ueber die Byssus des Mytilus edulis

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NOK DISK TIDSKRIFT.
Den gröna delen af fotens körtel visar sig ega en mera sammansatt
byggnad och den består, liksom den nyss nämnda, af korniga kolfvar med ut
föringsgångar såsom hos denna, men några af dessa synas utmynna i långa,
stundom greniga, kanaler, som öppna sig i den halfmånformiga tvärspringan.
Rännan på fotens undersida öppnar sig vid basen i en håla, som omslu
ter byssus — af Muller kallad byssushålan och hvars inre del genom ver
tikala väggar är afdelad i ett stort antal fack. Hålans väggar bildas, liksom
skiljeväggarne, af bindväf, hvari märkas körtelartade bildningar af samma slag
som i d<m hvita körteln. Ett högst egendomligt af den skarpsynte författaren
först iakttaget förhållande är det, att hålans insida och de särskilda facken
beklädas af flimmerepitel, hvars hår dock äro vida mindre än i fotens ränna.
Den del af byssus, som kallas dess rot, ligger insänkt i den inre delen af
denna kavitet och består af en mängd tunna, veckade lameller, som äro all
deles strukturlösa, men delas temligen lätt i trådar. På det ställe, där
skiljeväggarne upphöra, omgifvas dessa ur facken framträdande lameller
af andra, som lägga sig omkring de förra. I den mån som skiljeväggarne
efter hand försvinna, utbreda sig dessa sekundära lameller, tills de omsider
fullkomligt omgifva de från hålans botten kommande lamellerna och visa sig
vid genomsnitt såsom koncentriska ringar omkring dessa. Denna del af byssus
kallas stammen och sträcker sig, åtminstone hos större exemplar, långt ut ur
hålan. Yid sin ur hålan framträdande ände uppbär densamma ett antal trådar,
af hvilka hvar och en sammanhänger med ett af de nämnda koncentriska
lagren oeh synes vara samtidigt bildad därmed.
Hvad bildningen af byssus beträffar, så tillgår denna enligt författarens
undersökningar på helt annat sätt än det af Miiller beskrifna, och de af M.
upptagna sju öppningar, genom hvilka fotens körtel skulle utmynna i rännan,
har förf. ej kunnat anträffa. En mindre del af fotens körtelmassa mynnar
visserligen ut i den förut beskrifna halfmånformiga tvärspringan, men hela
den hvita körtelmassan och en del af den gröna aflemna däremot alt sitt
sekret i rännan, och med stor säkerhet kan man därför antaga att trådens
hufvudinassa är bildad däraf. Hela byssus hos Mytilidæ synes sålunda afsön
dras från på likartadt sätt bildade körtlar och gjutas i former, som bildas af
byssushålan med dess fack samt byssusrännan med dess fåror. För att öfver
tyga sig om att en sådan afsondring verkligen eger rum på nämnda ställen,
behöfver man blott göra ett genomsnitt genom rännans eller hålans vägg hos
ett lefvande exemplar, och man skall med tillhjälp af stark förstoring bland
flimmerhåren finna en mängd större och mindre kulor af sekret, som med
smala trådar äro fästade vid väggarne och genom flimmerhåren sättas i rörelse.
För så vidt förf. kunnat se, äro så väl stammen som rotens lameller
ingenstädes vidvuxna hålans väggar, utan hela byssus hänger fritt i denna
håla och sköljes från alla sidor af vatten, som genom flimmerhåren sättes i
rörelse. Byssus har dock ett säkert fäste och torde hos en frisk individ ej
kunna ryckas bort utan att detta sönderslites, alldenstund roten är vidare än
stammen och afståndet emellan lamellerna och skiljeväggarne är obetydligt.
Tillväxten af byssus sker därigenom, att då rotens lameller förlängas genom
tillflöde af sekret, uppskjuta dess öfversta grenar längre upp i byssushålan,
och i den män nya delar däraf passera den punkt, hvarest skiljeväggarne upp
höra, förvandlas de sålunda till stam.
Något spår till de af Muller omtalade olika substanserna i rotens lameller
har förf. ej kunnat finna, men däremot anser han, att någon skillnad tinnes
emellan den substans, som frambringas i de gröna och hvita delarne af fotens
körtel. Hufvudraassan af byssustråden bildas emellertid af sekret ur den
hvita delen af denna körtel, och hvad afsondringen ur den gröna delen
698

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:12:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordtidskr/1878/0740.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free