Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8 - Renvall, R. A.: Helsingfors universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Af d:r E. Å. Kbnvall.
NORDISK TIDSKRIFT.
Finlands högskola har redan ganska gamla anor. Väl kan den icke,
såsom Universiteten i Köpenhamn och Upsala, räkna sitt ursprung ända
ifrån medeltiden; men den har dock upplefvat en ålder af snart ett fjärde
dels årtusende. Universitetet i Åbo grundlädes under Sveriges stormakts
o
tid är 1640 och har haft många växlingar och olycksöden att genomgå.
Vi vilja här blott erinra om, att detsamma i följd af krig och fiendtligt
inbrott en gäng under en längre tid (1713—1722) varit fullständigt upp
löst, en annan gäng (1742—1743) åtminstone delvis förlamadt i sin verk
samhet. Annu återstod dock en pröfning att för alltid öfvergifva sina
gamla husgudar och söka sig ett nytt hem ä en ort, som dittills varit så
godt som utan traditioner i Finlands historia. Dä denna tilldragelse
universitetets flyttning till Helsingfors år 1828 sammanfaller med
början till det nu förflutna halfseklet, skola vi åt densamma egna en
närmare uppmärksamhet.
Den stora brand, som den 4 och 5 September 1827 ödeläde nio
tiondedelar af Finlands gamla hufvudstad Abo, blef äfven för dess hög
skola i mera än ett hänseende ödesdiger. Dess nya och ståtliga byggnad,
hvartill grundstenen blifvit lagd af konung Gustaf IV Adolf under hans
vistelse i Finland år 1802 och hvilken fullbordades år 1816 samt in
vigdes till sin bestämmelse påföljande år, hade nu jämte universitetets
bibliotek och öfriga samlingar blifvit lågornas rof. Blott solennitetssalen,
observatorium, gamla orangeriet och sjukhuset räddades undan förstörelsen.
Förlusten var visserligen både stor och smärtsam, men man skulle dock
misstaga sig mycket, om man ansäge densamma hafva varit den enda
orsaken till beslutet om högskolans flyttning. Att de politiska skälen
därvid voro af en afgörande vigt kan så mycket mindre betviflas, som
Finlands högsta styrelseverk, Kejserliga Senaten, redan tidigare (1819)
hade blifvit förflyttad fråp. Abo till landets nya hufvudstad Helsingfors.
Samma tanke, som föranledt sistnämnda åtgärd, låg äfven till grund för
universitetets flyttning, sedan de yttre vilkoren för dess fortbestånd i
Äbo hade upphört att existera. I det kejserliga manifestet af den 21
Oktober 1827 heter det bland annat: ”Af detta lärosäte, i sin första till
varelse anlagdt å ett för tiden och då vordne förhållanden lämpligt ställe,
återstår nu knappt annat än dess i häfderna fräjdade minne, dess lärare
personal och grushögarne af vetenskapernas helgedom.” Hans Majestät
fann därför lämpligt att anbefalla flyttningen, så mycket hällre som han
”var öfvertygad om nyttan af universitetets närmare samband med landets
11.
Helsingfors universitet.
708
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
