Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8 - Braune, F.: Lunds Universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Af F. Braune.
Nordisk Tidskrift. 1878. 50
NORDENS UNIVERSITET UNDER DE SISTA FEMTIO AREN.
Helt visst har ingen bland de många komitéer, som under inne
varande sekel blifvit för olika frågors behandling i vårt land utsedda,
bland sina medlemmar räknat så många lysande namn, som den år 1825
till granskning af svenska undervisningsverken förordnade komité, i hvilken
bland andra sutto såsom ledamöter Hans Järta, E. Tegnér, C. A. Agardh,
J. O. Wallin, J. Berzelius, E. G. Geijer, A. von Hartmansdorff, S. Grubbe,
J. P. Lefrén och C. F. af Wingård. I många hänseenden intogo dessa
män olika ståndpunkter och förfäktade vidt skilda meningar, men när de,
eller åtminstone ett flertal af dem förenade sig om en och samma åsikt
och förordade ett och samma förslag, måste deras yrkanden, vare sig att
de gingo ut på bevarande eller ombildning af det förut bestående, väga
mycket tungt i vågskålen. Också har det af komitén år 1828 afgifna
betänkande i flera fall varit epokgörande, ehuru visserligen åtskilliga i
detsamma äskade reformer dels på grund af statsverkets otillräckliga till
gångar, dels därför att tiden ännu ej var för dem mogen, endast långsamt
och ofullständigt kunnat genomföras. Ringa, om ens någon, har inverkan
af komiténs arbeten varit på folkskoleundervisningen, hvilken den ej på
långt när vågade föresätta ett så högt mål, en så omfattande uppgift,
som sedermera efter tillkomsten af 1842 års folkskolestadga småningom
kunnat för folkskolan uppställas. Större inllytelse hafva komiterades yr
kanden, ehuru de dels endast partielt, dels också först efterhand blifvit
förverkligade, utöfvat på elementarläroverken, med afseende på hvilka de
fordrade ett bättre tillgodoseende af den reala och allmänt medborgerliga
bildningen, en större’ utsträckning af ämnesläsningen och en nödig för
bättring af lärarnes ekonomiska ställning. 1 fråga om de för särskild
fackbildning afsedda tillämpningsläroverken hafva komiterades åsikter till
en del först under nuvarande generaitons tid blifvit praktiskt genomförda,
så till exempel genom krigsakademins förvandlande till en verklig special
skola med undervisning endast xiti militära ämnen, så äfven genom det
teknologiska institutets ombildning till en teknisk högskola.
I största förbindelse till 1825 års undervisningskomite stå dock rikets
universiteter, åt hvilka komitén i sitt betänkande egnade en synnerlig
uppmärksamhet. Det var just på grund af dess yrkanden, som, efter det
att högskolorna ända hittills varit hänvisade uteslutande till sina egna
alt mer och, mer otillräckliga tillgångar, svenska staten nu omsider bör
jade erkänna, att den vetenskapliga bildningens understödjande vore i
111.
Lunds universitet.
717
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
