Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8 - Braune, F.: Lunds Universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK TIDSKRIFT.
samhällets eget intresse, att universiteterna voro ej enskilda korporationer
utan statsinstitutioner, gentemot hvilka det allmänna egde ej blott rättig
heter att utkräfva utan ock plikter att fullgöra. Högskolan i Upsala
grundade vid den tid, hvarom nu är fråga, ännu altjämt sin ekonomi
så godt som uteslutande på Gustaf II Adolfs storartade donation och
statsverket hade under de tvänne sekler, som efter den store konungens
död förflutit, knappast underkastat sig någon nämnvärd omkostnad för
läroverkets understödjande och förkofran. Lunds universitet var, såsom
bekant, frän början grundadt på det gamla domkapitlets förmögenhet,
hvilken redan under Skånes danska tid blifvit hufvudsakligen reserverad
åt undervisningsväsendet och fromma stiftelser, men högskolan kom aldrig
i fullständig besittning af de åt densamma anslagna tillgångar, hvilka
skulle gjort den till en af de rikast utrustade läroanstalter i hela norden.
Karl Xl:s reduktion drabbade universitetet med synnerlig hårdhet, så att
af den forna rikedomen endast en ringa återstod sparades, knapt till
räcklig att fylla de mest trängande behofven. Under halftannat sekel
kämpade läroanstalten sedan, utan något understöd från statens sida, med
en fattigdom, som kändes så mycket mera tryckande, ju svårare och
mera omfattande universitetet på grund af vetenskapernas framsteg måste
finna sin uppgift vara. Det länder därför 1825 års undervisningskomité
till obestridlig heder, att den först med framgång fäst uppmärksamheten
på missförhållandet emellan de anspråk man stälde och borde ställa på
universiteterna och de materiela vilkor, under hvilka dessa arbetade. På
grund af komiténs yrkanden gjorde vid följande 1830 års riksdag rege
ringen en framställning om statsanslag för afhjälpande af högskolornas
mest tryckande behof. Om än vid nämnda riksmöte statsunderstöd icke
lemnades i hela den omfattning, som af komitén äskats, sä var dock
från och med denna tid en ny väg beträdd och ett nytt, lyckligare tid
skede hade för högskolorna tagit sin början. Sedan dess hafva de frän
både regerings och riksdags sida varit omfattade med en altjämt ökad
omvårdnad.
Ät tviinne af sina medlemmar hade komitén lemnat i uppdrag att
utarbeta öfversikter af universiteternas dåvarande ekonomiska författning.
Hans Järta lemnade redogörelsen för Upsalas och A. O. Lindfors för
Lunds universitet. Den af Lindfors författade uppsatsen kommer att blifva
en af våra vigtigaste källor för den kortfattade öfverblick af Lunds uni
versitets tillstånd för ett hälft sekel sedan, hvilken vi här gä att meddela.
Äfven med afseende på den akademiska undervisningens form och
ifrågasatta reformer i examensinrättningen hade komiterade framstält åt
skilliga behjärtansvärda påminnelser, för hvilka vi dock ej här kunna
närmare redogöra. Med hänsyn till universiteternas styrelsesätt och för
valtning intog komitén en afgjordt konservativ ståndpunkt, hvilken helt
visst mycket bidrog därtill, att de länge sedan föråldrade ocli i många
stycken ej mera efterlefda akademiska konstitutionerna först år 1852 ut-
718
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
