- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri / 1878 /
731

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8 - Annerstedt, Claes: Upsala Universitet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NORDENS UNIVERSITET UNDER DE SISTA FEMTIO AREN.
arbetat för detsamma först vid universitetet själft, sedan på riksdagen
ocb slutligen vid konungens rådsbord.
För att lättare kunna åskådliggöra de’ betydande förändringar,
som universitetet undergått, vilja vi vid jämförelsens anställande åt
skilja några af de vigtigaste sidorna ocb taga dem hvar för sig i skär
skådande. Vi börja med själfva grunden eller organisationen.
De former i hvilka universitetet 1827 lefde och verkade voro till
sina hufvuddrag desamma, som de varit i nära tvänne århundraden.
Grundvalen bildades ännu af de gamla konstitutionerna från år 1655,
som nära nog fylde sitt andra århundrade, då de 1852 aflöstes af de
nya universitetsstatuterna. Det säger sig själft, att de gamla konsti
tutionerna under tidernas lopp undergått åtskilliga förändringar, men
dessa hade till aldra största delen rört detaljer och bestått i jämknin
gar af det, som omöjligen passade för nya förhållanden. Hufvud
grunden kvarstod orubbad, hvarigenora universitetet i viss grad kom
att erbjuda skådespelet af en vördnadsbjudande fornlemning, lemnad
orörd midt i en ny tid af stark förändring. Den mest i ögonen fal
lande af föråldrade former var väl den akademiska jurisdiktionen, hvil
ken, om ock naturlig och väl behöflig i korporationens tidehvarf, dock
var en anomali i det moderna samhället och därjämte kostade de aka
demiska fäderna en dyrbar tid, som kunnat bättre användas till fromma
för vetenskapen, och i hvilken slutligen den gamla slitningen med
stadssamhället fann en fortsatt näring. Vid denna tid hade redan
starka angrepp riktats mot densamma, som dock ej förde till dess
uppbäfvande förr än vid de nya statuternas införande är 1852. Den
gamla förvaltningsapparaten kvarstod ännu i sina oviga former. Det
större konsistoriet var ärendenas egentliga verkstad; men dess storlek
återverkade förlamande på deras gång och gjorde konsistoriiskyldig
heten till en verklig börda. Den ekonomiska förvaltningen sköttes
hnfvudsakligen af det mindre konsistoriet, men det är lätt att se,
hvad den måst lida däraf, att dettas medlemmar växlade halfårsvis.
Afven rektorsbefattningen ombyttes hvarje halfår. Dessa växlingar i
några af de vigtigaste förvaltningsorganens personal hade öfveralt
samma menliga påföljd, nämligen att reda i förvaltningen försvårades
och att all kontinuitet i traditioner blef nästan omöjlig.
1852 års statuter ncdbröto några stycken af den gamla bygna
den, ombildade andra, men bygde i mycket på den gamla grunden.
Den största förändringen var, att jurisdiktionen upphäfdes och att
blott den naturliga disciplinära myndigheten öfver ungdomen fick
kvarstå. Konsistoriernas funktioner undcrgingo inga synnerligt stora
förändringar. Det mindre fick jämte räntmästaren så godt som hela
den ekonomiska förvaltningen i sin hand. Det steg framåt, som låg
däri, att medlemmarne skulle växla årsvis, ej för hvarje halfår, mot
verkades af det steg tillbaka som låg i det nytillkomna stadgandet,
731

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:12:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordtidskr/1878/0779.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free