Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8 - Annerstedt, Claes: Upsala Universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IV.
Upsala universitet
Af Claes ånnerstedt.
NORDISK TIDSK RIET.
Om någon af de män som för femtio år tillbaka verkade vid
universitetet såsom lärare fått skåda detsamma vid förledet års jubel
fest, skulle han otvifvelaktigt med innerlig glädje hälsat den starka
utveckling, som det undergått och ej utan förvåning skådat den i
jämförelse med tillståndet i hans egen ungdom rika yttre utrustning,
i hvilken det nu uppträdde. Och han skulle dock på samma gång
kunnat gifva en välbehöflig erinran, att icke de materiella tillgångarna
ensamne äro tillräckliga för att skapa en högskola full af vetenskap
ligt lif och med en välsignelsebringande verksamhet, utan att där
framför alt fordras en kraftfull ande och en lefvande personlighet
hos de män, som skola uppbära ett universitets höga uppgifter. Han
skulle kunna med stolthet peka på de namn, hvilka då gåfvo univer
sitetet glans midt i dess yttre fattigdom och erinra, att inga andra
fördelar kunna uppväga den att ega sådana män, som cu Geijer, en
Wahlenberg, en Grubbe. Och en blick tillbaka på universitetets histo
ria under gångna århundraden gifver oss samma lärdom. Vi se en
ständig kamp med yttre oblida förhållanden, stundom med verklig
nöd, och det är endast genom den personliga storheten hos vissa rikt
utrustade lärare, som universitetet förmår häfda sin plats.
Det är nog ej mången, som vet, att universitetet ännu år 1827
icke förfogade öfver synnerligen större tillgängar än det egt genom
tvänne århundraden. Det var då liksom fordom hufvudsakligen hän
visadt till Gustaf Adolfs storartade gåfva, men det säger sig själft,
att så som vetenskapernas kraf växt under tidernas fortgång, kunde
de tillgångar, som i sjuttonde århundradet varit tillräckliga, omöjligen
i det nittonde tillfredsställa universitetets behof af lärarekrafter och
af materiel. Staten insåg omsider, att han ej blott hade att vaka öf
ver den högre undervisningen utan äfven att sörja för dess tidsenliga
utveckling. Den stora undervisningskomiténs betänkande af 1828
öppnade ögonen för nödvändigheten häraf, och 1828—30 års riksdag
gaf det första anslaget till universitetet. Det första obetydliga bidra
get har växt ut till summor, som skulle förvånat våra fäder, och stats
anslaget öfverskjuter redan inkomsten af universitetets egna betydliga
besittningar i jordegendom och penningfonder. Det förtjänar här att
tacksamt erkännas, att de mera genomgripande åtgärderna från stats
makternas sida för att höja universitetet falla inom den tidrymd, un
der hvilken den nyss afgångne ekklesiastikministeru, F. F. Carlson,
730
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
