Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8 - Annerstedt, Claes: Upsala Universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDENS UNIVERSITET UNDER DE SISTA FEMTIO AREN.
kan fylla äfven de mest begränsade anspråk på ett universitetsbiblio
teks skyldighet att vid bokinköpen följa med sin tid. Man har dock
förgäfves hittils arbetat på en ganska måttlig förhöjning i statsanslaget.
De stundom storartade donationer, som hittils i någon mån fyllt de
luckor, som genom brist på penningar uppstått, torde väl ej hädanefter
blifva så vanliga. Antalet af böcker kan antagas stiga till minst 190,000
volymer, deri ej inräknad den massa af disputationcr och småskrifter,
som förvaras i kapslar. —Vi böra kanske här äfven erinra, att åtskil
liga af institritiouerna ega särskilda boksamlingar, bland hvilka Obser
vatoriets är särskilt framstående: dessutom erbjuda vetenskaps-societe
tens, studentkårens och nationernas bibliotek ej obetydliga resurser.
Det gamla Observatoriet vid Svartbäcksgatan inrättades år 1742
af den ryktbare Andreas Celsius. Dess olämplighet blef dock snart
uppenbar och var hufvudorsaken till, att institutionen i nära hundra år
efter hans död (1744) förblef i saknad af alla nyare instrumenter, nöd
vändiga för det vetenskapliga arbetet. År 1844 begyntes arbetet på den
nya, år 1853 fulländade bygnaden väster om staden, till hvilken staten
anslog 37,500 kr, och universitetet själft bidrog med nära 47,800. Års
anslaget som 1827 var blott 112 kr. 50 öre, besteg sig femtio år se
nare till 1,425. Naturligtvis kunna vdessa medel ej förslå till inköp af
de större så dyrbara instrumenten, utan i dylika fall har antingen in
stitutionen fått spara år från år på sitt anslag, eller ock har staten fått
träda emellan. Så anslog den senare 15,000 kr. till inköp af en stor
refraktor, hvilken dock, innan den kom på sin plats år 1861, kostade
17,000. Prof. Gustaf Svanberg, hvars initiativ man till stor del hade
att tacka för det nya observatoriet, hade redan år 1836 anordnat mag
netiska observationer i norra slottstornet (Upsala var ett af de första
universitet, som vid dessa tillämpade Gauss’ metod); år 1856 flyttades
dessa till en provisorisk byggnad å observatoriets område, men äro nu
sedan 1864 förlagda till en särskilt uppförd, järnfri lokal bredvid ke
miska bygnaden. Äfven för de meteorologiska observationerna, hvilka
inom den vetenskapliga verlden förvärfvat sig ett förtjänt anseende,
hafva dels observatoriets lokaler, dels på dess område uppförda byg
nader varit använda. De togo sin början år 1865 och hafva inneva
rande år tryggats genom det riksdagbeslut, som anvisat institutionen
ett fast årligt anslag af 6,000- kr; sedan år 1874 har den snillrika Theo
rcllska apparaten, som hvar femte minut anställer en serie af olika
observationer och själf genast trycker dem, där varit i verksamhet.
När den nya Kemiska byggnaden år 1859 öppnade sina labo
ratorier ocb salar för den kemiska undervisningen, hade något öfver
liundra år förgått, hvarunder den senare fått hjälpa sig fram i den
trånga lokalen vid Västra Agatan (nuvarande akad. boktryckerit).
Till den nya byggnaden hade 1851 års riksdag anslagit 100,000 kr,
hvartill universitetet själft sedan lagt 32,500; inredningen och första
737
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
