Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8 - Annerstedt, Claes: Upsala Universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK TIDSKRIFT.
uppstod härigenom ett fortgående strömdrag, som möjliggjorde en
tätare omsättning. Vid vårt tidskiftes ingång hade dock denna sed
att öfvergå i teologins och kyrkans tjänst redan i det närmaste för
svunnit. Ej häller hände det ofta, att uuiversitets-professorn kallades
till andra platser i statens tjänst, såsom seden varit i det nydanings
tidehvarf, som af Gustaf Adolf invigdes, då man uppsökte förmågan
hvar hälst den fans. Och från 1827 tils nu har oss veterligen detta
händt blott sju gånger; fem gånger har det dock gält ej mindre än
en kallelse till själfva statsrådet, en gång till högsta domstoln och en
gång till en högre plats i justitie-förvaltningen. Inom docentgraden
åter råder och måste råda en stark omsättning; såsom bekant öfvergår
från densamma ett ej ringa antal till elementarläroverken.
Det är ej blott i det ökade antalet af lärareplatser, som utveck
lingen framträder. Den faller lika starkt, om ej starkare i ögat, där
est vi taga en öfversikt af de förnämsta bygnader och vetenskapliga
institutioner, som under de sista femtio åren här uppstått eller utvid
gats. På sitt sätt bildade universitetets bygnader ett mera framstå
ende drag i stadens utseende vid tidskiftets början, då Upsala ej egde
mera än 4,500 innevånare och i öfrigt var nästan uteslutande bebygdt
med låga trähus, bland hvilka de offentliga stenhusbygnaderna bättre
syntes. Sedan dess har staden växt så, att den nu räknar omkring
14,000 bofaste innevånare, och med studenter, skolgossar och befolk
ningen å de delar, som ej ligga under stadens domvärjo, säkerligen
öfver 17,000, hvarjämte enskilda stenhus förefinnas nu i ej ringa antal.
Karolina Rediviva, som fått sitt namn däraf, att det återupp
lifvade minnet af det på södra sidan om domkyrkan belägna, vid förra
seklets slut nedrifna gamla Karolina, innesluter både universitetets
bibliotek och dess sollennitetssal. Utgifterna för dess uppförande,
stigande till 473,000 kronor halva, om man undantager Karl XIV
Johans gåfva af 45,000 kronor, nästan uteslutande bestridits af uni
versitetet med egna medel; statens enda understöd var ett lån å 75,000
kronor, med låg ränta, hvilket nu mera är återbctaldt. Bygnaden hade
först år 1826 (nio år efter grundgräfningen) nätt och jämt kommit
under tak, men femton år till förflöto, innan den blef så färdig, att
hela biblioteket där kunde inrymmas. Ytterligare 36 år skulle förgå,
innan det år 1877 medelst ett statsbidrag af 50,000 kronor försågs
med värmeledning, som möjliggjorde ett ihållande arbete i de hittills
oeldade salarne. Behofvet af läsesalar och lämpliga arbetsrum kvar
står dock lika kännbart och kan ej ntan en genomgripande ändring
af den opraktiskt anlagda bygnaden tillfredsställas. Anslaget till
materielen som 1827 var 1,125 kronor på stat och ungefär 1,500 från
diverse fonder var år 1877 ungefär 13,000, men hade då ej häller
undergått någon höjning på 25 år. Det är klart, att denna summas
ringa belopp, som ytterligare minskas af diverse utgifter, på intet vis
736
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
